Sida 390
SVENSK KVIN LIG SKULPTUR
är mindre himlastormande än mannens eller emedan skulpturen öfver hufvud taget är ett konstområde, på hvilket kvinnan känner sig mindre hemmastadd? Det kunr.a vi lämna därhän. Vi konstatera blott, att de kvinnliga konstnärer, hvilka hos oss förvärfvat sig ett namn, såsom fröken Eva Bonnier och fruarne Märta Améen, Ericson-Molard och Agnes Frumerie, född Kjellberg, likasom äfven fröken Matton i sina föregående arbeten hållit sig till smärre uppgifter, byster, porträtt-hufvuden, basreliefer eller konstindustriella föremål.
I sin atelier vid ändan af Faubourg Saint Honoré, restaurations- och empireadelns kvarter par excellence, har fröken Matton under den gångna hösten fullbordat ifrågavarande grafmonument, hvilket utan tvifvel betecknat-höjdpunkten i hennes konstnärliga utveckling. Idén är enkel och poetisk och verket vittnar om god skola. Bland sina lärare räknar också fröken Matton den berömde Mercié, hvilken jämte Bartholdi skapat de ryktbaraste, modärna grafmonument inom den franska skolan.
Fröken Matton, hvilken sedan en följd af år är bosatt i Paris, har deltagit i flere utställningar. På de kvinliga konstnärernas utställning i höstas i Tuilerieträdgården deltog hon med flere arbeten, bland hvilka en porträttbyst af pater Moro i Stockholm väckte säiskild uppmärksamhet. Den lilla marmorfigur, »I vågor», som här likaledes återges, var exponerad på världsutställningen.
Fröken Matton och fru Frumerie ha senast nyligen i »Damernas salong» i Paris utställt en del konstverk. Denna utställning hålles af »Föreningen af kvinnliga målare och skulptörer» i Grand Palais vid Champs Elysées. Ralph.
GRAFMONUMENT af Ida Matton.
TERESIT A C ÄRREN O.
[ HVAR 8 DAGS första årgång (n:o 22I sågs porträttet af den bekanta pianovirtuosen Teresa Car-reno, som i fjol gästade vårt land. Vi presentera här sennora Carrenos unga vackra dotter, den lilla Tere-sita, som nyligen tjusat Stockholm, Göteborg och Malmö med sitt spel och — sin fägring. Ty denna senare spelar ju en ingalunda obetydlig roll för ett underbarn. Äfven om detta inte vore så duktigt i fingrarne på sitt instrument som den vackra Teresita, så skulle mången se »genom fingrarne» med henne för de varma sydamerikanska ögonen, de mörka egendomligt anlagda loc-kame, de hvita tänderna och det älskliga leendet!
När till all denna härliga natur
379 -
då lägges ett präktigt »konst-grepp», kan man förstå att Teresa Carrenos dotter mast vinna succés. Det skulle hon ha gjort utan den billiga men kraftiga reklam som ligger i själfva namnet, hvilket modern förskaffat en sådan klang.
Naturligtvis kan man af en 16-àrig flicka icke begära någon vidare utvecklad känslostämning i föredraget. Sådant kommer med ären, i detta fall säkerligen snart för resten -— därtill kan man redan nu skönja ansatser. Hennes mästerliga teknik är frukten af den yppersta skola, understödd af en briljant begåfning.
Fröken Carreno har äfven uppträdt med några små egna kompositioner, hvilka slagit lifligt an-
