Sida 501
Den 16 d:s fyllde målaren och skalden Ernst Josephson 50 är. J. är, som bekant, inom de senare decenniernas svenska målarekonst par préférence »det moderna genombrottets» man. Han åstadkom med sin »Strömkarl» mycken förargelse. Ja, Nationalmuseum vägrade att mottaga den af prins Eugen inköpta och till museum skänkta taflan.
Redan i slutet af 1870-talet utförde J. mästerliga målningar, kopior efter de gamla. Kopian efter Kembrandts »De fem klädes väfvaresyndi kerna» (1877, Amsterdam) är i sitt slag fulländad och sitter nu i Konstakademien i Stockholm. Från 1880 stammar hans förträ ffliga port rät Inf målaren Skånberg (Göteborgs museum), från 188] det lika utmärkta porträttet af litteratören Renholm (Nationalmuseum). Bland Josephsons öfriga taflor behöfva \i endast erinra om Spanska smet/er {Nationalgalleriet i Kristiania), Byskvaller, Höstsol, porträtten af hr och fru Furstenberg. Josephsons konst var icke endast den glada målarekonsten med rika färger, utan också en skarpt karaktäriserande konst, full af sympati för de små i lifvet. '
Hans pennas alster, diktsamlingarne »Svarta rosor» och »Gula rosor», äro lika äkta som alstren af hans pensel, — lika färgglada eller hjärtevarma.
Josephsons lifliga konstnärstemperament, har ock gjort honom till en framstående lyriker. Äkta ursprunglighet, älskvärd naivitet, en spröd ton af vemod, stänk af fin humor — det är hans sångmös vackra egenskaper.
Josephsons hälsotillstånd är sedan ett antal år icke det bästa, hvarför han icke kunnat vidare arbeta. Men han befinner sig dock 1111 jämförelsevis väl.; Pa sin födelsedag blef han föremal för hjärtlig
ERNST JOSEPHSON.
uppmärksamhet från kamrater och vänner inom målare- och diktkonsten
»När vi 1111 tänka på Josephson — skrifver en af dessa — »minnas vi ej endast den oböjlige kämpen. Vi minnas också allt det veka och innerliga som tog sig så vackra uttryck både i hans målning och i hans dikter, de gula och svarta rosorna. Vi minnas det strålande lynne som kunde lvsa upp hela kamratkretsen, den muntra öfverlägsenhet hvarmed ban förstod att bära missräkningar och motgång, den uppriktighet med hvilken han kunde glädja sig at andras framgångar.
All la de som älska svensk konst och önska den ungdomlig, frisk och framåtsträfvande ägna helt visst den femtioarige mannen en varm tacksamhetens tanke för hans ärliga konst och hans årliga kamp. De som haft glädjen af hans personliga bekantskap tacka honom för ännu mycket mera. Och af oss alla, hvilka fingo vara med under 80-talets tändande stridsår, finns säkert ingen som icke gömmer Ernst Josephs! ms på en gång så manligt kraftiga och geniala, sa humoristiska och sa blida personlighet bland sin ungdoms vackraste och käraste minnen.»
Som ett apropos för dagen återgifva vi följande lilla hittills otryckta dikt af Josephson. Den heter Ett häst hjärta och lyder-
Sc opp! Kur sent. Ack, gumman föll i gatan ined sin viska. .Men det ej kusken var, som höll, han skötte blott sin piska. Och det maneret vare tack, sä slapp han frän polis och pack. Men tro ej, han i srg gick höjd, t> det var inte fallet. Nej, kusken han var glad och nöjd — men|_hästen grät i stallet.
DEN STORA LüBECKS-ORKESTERN.1
Tübecker Symphonie-Or chester, en musikkår som räknar Öfver ett 6o-tal medlemmar under anförande af kapellmästare Michael ßalling, har nyligen anträdt en skandinavisk to orne. Denna orkester åtnjuter i sitt hemland stort anseende.
hvilket den helt säkert ined denna sin första tournée skall trygga äfven i vårt land. Programmet upptager främst Beethoven och Wagner men därjämte äfven sådana kompositörer som Hartmann, Grieg, Liszt, Sinding, Saint Saëns m. fi.
