Sida 405
GENERAL DE WETS FAMILJ.
» I Jen underbare de Wet» håller fort-farande engelsmännen varma och man har just i dagarne fått läsa om, hur mästerligt han lyckats komma öfver Oranjefloden, efter att ha narrat fienden till jagt åt andra håll.
Under tiden uppehåller sig generalens familj under engelsk protektion i Johannisburg. De Wets skicklighet och ståndaktighet har ej kunnat undgå att väcka äfven engelsmännens beundran för honom. Han är också så populär i den engelska armén, som en fiende kan bli. Att de Wets familj i Johannisburg på allt sätt är föremål för den hänsynsfullaste behandling är också helt naturligt. Men man kan ju dock föreställa s»g, i hvilken oro och spänning dessa anhöriga till den djärfve mannen måste befinna sig.
HUR KINESERNA »CIVILISERAS».
BILDER FRÅN BOXARNES LAND.
— 394 —
1 et måste i sanning kännas hårdt för en nation, hvilken för redan mer än tusen år sedan gaf tecken till en så hög kultur, att den ännu i vissa fall är oöfverträffad — det måste kännas hårdt, att nu blifva föremål för den västerländska civilisationens pansrade välvilja! Och man kan egentligen inte undra på, om flertalet af de bildade kineserna i det afseendet hyllar sig till boxarne, hvilka i främlingarnes inträngande helt förklarligt se en fara för det himmelska rikets själfständighet.
De kristna truppernas uppträdande i Kina har ju icke häller varit af den art, att de stackars gu-lingarne kunnat fatta förtroende för de »främmande hundarne», som brännt deras byar, plundrat deras egendom och skjutit ned dem själfva till straff för att de äro kineser — ty något annat brott veta dessa människor säkert icke med sig!
Ett mycket vanligt sätt att bestraffa kineser för tredska är att binda ihop dem vid hårpiskorna, på sätt som synes å en af våra bilder. Det är nästan sorglustigt att tänka sig denna hyperkine-siska »hufvudprydnad» använd till att fängsla sina egare. En kinaman sätter, som bekant, nästan större värde på sin hårpiska än på sitt hufvud! Att bli beröfvad den förra är för honom en nesa, som bringar skam öfver hela hans familj. Denna kinesens stolthet har nu blifvit honom till stor förargelse, och man må inte undra på, om han känner sig, hopkopplad med olyckskamrater, illa till mods utsatt för slik — fädrift.
Hur den kinesiska frågan för närvarande står, d. v. s. hur landet ligger och det hela skall gå — därom sväfva vi egentligen i största okunnighet. Telegrammens innehåll växla från vecka till vecka. Det enda som synes vara faktiskt är makternas oenighet, de tyska truppernas hunnerbedrifter och Rysslands »perfida» uppträdande. Li-Hung-Chang är uppstånden från de döda och utvecklar säkert en ganska liflig verksamhet. Rysslands räf biter icke Li's gås. Li är en alltför slug diplomat för att låta draga sig vid näsan af vare sig den ene eller den i.ndre. Han låter lika litet binda sig vid sin egen hårpiska som han är rädd för moskovitens knutpiska.
Li och prins Ching låtsa emellertid att ha låtit skrämma sig till löfte om åtskilliga högt uppsatte missdådares afrättande. Det ger alltid någon tids rådrum, och under tiden endast ökas spänningen
PRINS CHING, utanför sitt residens i Peking. Han är medlaren mellan Li Hung Chang och makterna.
