Sida 149
VÄRLDENS STÖRSTA FOLKSKOLEHUS.
ETT OCH ANNAT OM VÅRT FOLKSKOLEVÄSEN.
Fotografier för HVAR 8 DAG af fotograf Ellquist, Stockholm.
NYA FOLKSKOLEHUSET Å KUNGSHOLMEN I STOCKHOLM.
Om än det ofta hörda talet om den svenska folkbildningens enastående höjd icke är mycket att bygga på och i hvarje fall ingalunda innebär, att vår folkundervisning skulle kommit fullkomligheten så nära, att vi lugnt kunna slå oss i ro och låta världen ha sin gång, så ha vi åtminstone ingen anledning att skämmas för hvad vi nått. Och ehuru det visserligen icke direkt innebär någon bekräftelse på talet om vår rangplats, att världens största folkskolehus byggts upp just hos oss, så är det i alla fall en händelse, som pekar ditåt. Det skulle knappast ha kunnat inträffa, att ett dylikt palats rests i ett efterkommet land.
Världens största folkskolehus invigdes i förra veckan på Kungsholmen i Stockholm. Det rymmer i sin nya tillbyggnad 48 lärosalar, 4 större slöjdsalar, 1 ritsal samt 2 gymnastiksalar; dessutom bostäder för förste läraren, vaktmästaren och maskinist. Rummen äro stora, ljusa och luftiga. Alla golf äro gjutna i cement och försedda med korkmattor. I källarvåningen finnas en präktig badinrättning med badstu,karbad och en rymlig bassäng.
Den nya byggnaden har fullt färdig kostat 470,000 kronor utom tomten, som församlingen ägde förut. Tillsammans med ett 1889 byggdt skolhus, som tillhör samma komplex och innehåller 85 |äro- och 6 öfningssa-lar rymmer detta hus 4,000 barn. Församlingens skolpliktiga barn utgöra f. n. 3,400.
Fasaderna till komplexet upptaga en sträckning af 300 meter. Korridorerna ut-
föra sammanlagdt en ilometer och gården är stor som Gustaf Adolfs torg. Huset har
uppförts af byggmästaren L. Östlihn under kontroll at arkitekten E. Hægglund.
Betecknande för stadsdelens och undervisningens utveckling är, att man 1872 nöjde sig med ett skolhus om 12 lärosalar.
Det kan vara ganska lämpligt att i detta sammanhang erinra om, hur vårt folkskoleväsen under tidernas lopp utvecklat sig ur de barnskolor, som redan på 1500- och 1600-talen funnos, ehuru de ännu i slutet af sistnämda århundrade icke utgjorde mer än ett femtiotal i hela vårt land, underhållna med donationer, krono- eller kyrkotionde. I 1686 års kyrkolag föreskrefs visserligen, att ingen skulle trolofvas, som icke kunde Luthers lilla katekes och att kyrkoherden skulle låta sig angeläget vara, att ungdomen i hans socken lärde läsa i bok. Men detta påbud tillämpades nog icke särdeles strängt,
KOLLECIE- OCH SÄNCSAL.
- 138 -
