Sida 1056
ej att köpa KOCKUMS Ledig annonsplats. Glöm hvar 8 dag gnaljeradetøärl — itø te M*ta
]ag drar mig tillbaka.
. Kvickt, som om jag blifvit ormbiten, ryckte jag upp handen igen och den underbara tingesten beskref en stor halfcirkel och slog ned på en atenienne, hvarå stodo flera dyrbara akvareller, under det att bläcket sprutade kring den åt alla häll, men mest på den vackra gyllenläderstapeten. I öfverilningens hetta lär jag mumlat .något för mig själf Jag försökte nu som alltid att reparera skadan genoih att torka bort bläcket med min näsduk. Men sanningen att säga, förmådde jag föga bättra upp saken, och sedan jag grundligt svärtat ned mi t ansikte och mina ljusgråa kläder, frågade jag ni n älskvärda väninna, om hon hade något emot, att jag drog mig tillbaka, alldenstund jag kände mig något opasslig. Hön föreföll mig ej vara särdeles angelägen om mitt sällskap.....
€tt vänligt råd.
Sedan vågade jag under åratal ej använda någon fontänpenna. Ej må det förtänkas mig, om jag själf spekulerade på någon metod att för andra förebygga de bittra erfarenheter, jag för min del gjort. Agde jag något inflytande i den lagstiftande församlingen, så skulle min först^ motion bli att hvarje firma, den där vågade till oerfarna ynglingars skam och skada
utbjuda vippfunna fontänpennor, skulle nödgas i hvaije skyltfönster uppsätta följande tillkännagifvande:
SE HÄR !
Försök vAr ny* FONTÄNPENNA t
EN NY KOSTYM KLÄDER, ETT PARAPLY
OCh
ETT PRÄKTIGT BADKAR
inedKiljer gratl» hvarje p&nna.
Så där tänkte jag på den tiden. Numera är jag fullt och fast öfvertygad om att den moderna ingeniörs-vetenskapen lyckats konstruera en penna — ja, jag använder en dagligen — • som man med fullt förtroende kan köpa, utan att riskera få vänskapsbanden brutna och Hoppet, om lyckliga familjeförhållanden grusade. Dock har jag därmed ej velat rekommendera något visst fabrikat, utan vill helst ha ryggen fri, ifall någon skulle råka lika illa ut som jag vid ofvan relaterade tillfälle.
ETT HUSFLYTTNINGSREKORD.
ären 1900 tillkännagafs att Chicago, Milvaukee och S:t Paul Järnvägen skulle förlängas från Yankton S. D. till Charles Mix Coonty. Detta väckte ej ringa uppmärksamhet i kringliggande småstäder, i all synnerhet som järnvägsbolaget själft utstakade tvänne städer, en vid banans ändpunkt och en midt på linien.
Försäljningen at tomtplatserna gick raskt undan och befolkningen i småstäderna beslöto sig för att flytta sina hus ti)l de nyanlagda städerna, och nu kunde man se hus af alla storlekar röra sig öfver prärien än i spridd ordning, än ett och ett. Den längsta resan gjorde det hus, vi i dag meddela en illustration af. Från staden Castalia till den nya staden Platte, en väg af 8 engelska eller öfver en svensk mil, llyttades detta hus, hvilket var 40 fot långt, 31 fot bredt och 18 fot högt. Innan resan anträddes utrymdes huset totalt, dörrar och fönster togos ut och diagonalt slog man plank öfver väggarne. Fyra breda vagnar placerades under huset, hvilket hvilade på väldiga stockar. Sedan spändes 64 hästar för dessa vagnar, men vid första knycken sprungo niånira- af kettingarne och stockarne gingo af pä midten. Man lade djt gröfre virke och tjockare kedjor och nästa -gäng började huset röra sig. Såväl vatten som smörja användes rikligen, ty friktionen var så stark, att det alltemellanåt gick varmt och virket fattade eld.
Största svårigheten hade man att öfvervinna, då huset skulle öfver en bäck, men äfven detta hinder öfvervanns. Den sista delen af vägen blef dét nödvändigt använda ända upptill 72 hästir.
Vi kunna tillägga att nio månader senare var detta hus omgifvet af en mängd byggnade^sch platsen förvandlad till en blomstrande stad.
