Sida 846
FRÅN DET UTLÄNDSKA FURSTEBESÖKET I DANMARK.
Fotografier för HVAR 8 DAG af P. G. Petersen, Köperhamn. (Se äfven nästa sida!)
TSAREN OCH HANS MORFADER, KONUNG CHRISTIAN i Helsingör vid tsarens ankomst. Kung Christian är i rysk och tsaren i dansk uniform, kronprins Fredrik synes bakom konungen.
Det danska kununga-huset spelar på sitt vis en betydande politisk roll genom de personliga förbindelser, som det har genom sina prinsessors giftermål med mäktiga härskare. Nästan hvarje sommar samlas det danska konungahuset och deras anförvanter hos den vördnadsvärde gamle konung Christian, och man tar knappast fel,
KÄJSARINNNAN AF RYSSLAND tager en grupp af kungliga gäster à FredensDorg.
KONUNG EDWARDS ANKOMST till Helsingör. Konungen, iklädd dansk husaruniform, i samtal med danske marinministern Jöhncke. — 1 förgrunden står tsaren.
om man påstår, att månget viktigt steg i det politiska här dryftas, och uppslaget här gifves till månget i folkens öden ingripande beslut.
Äfven i sommar ha både det mäktiga Rysslands tsarpar och det stolta Albions härskare och härskarinna gästat Danmark, och fortsätta vi här vår serie af bilder från dessa remarkabla furstebesök.
TIGGAREN.
Af H. Rosetty.
» ja, det är sanning>, sade Sainville med ett efter-- sinnande leende, >jag kan aldrig försvara mig mot tiggare, isynnerhet icke mot dem, som berätta mig en något så när trovärdig historia. Jag vet, att de äro ett fördömdt pack, och jag vet också, att det är onyttigt, ja, till och med skadligt att ge dem allmosor. Men betänk, att jag själf en gång varit tiggare och att mina millioner härstamma därifrån. ..
Jag befann mig år 189— i Saint John som handelsbiträde hos en viss Fornday. Det var min fattigdom, som tvingat mig att taga denna plats, och jag hade för afsikt att på ett eller annat sätt gripa lyckan, så snart tillfälle därtill bjöds.
Det var en söndag. Jag var tämligen trist till mods och promenerade pä de vackra kullar, som omgifva Golden Lake. En skylt, som meddelade om tomtförsäljning kom mig att göra halt.
Under det jag hängaf mig åt mina funderingar, hade jag satt mig på en mossbelupen sten, då en rörelse i gräset plötsligen kom mig att springa upp. Jag såg en liten svart orm, som stack upp hufvudet Därför reste jag mig hastigt och häftigt, hvarvid skörtet af min bonjour fastnade vid en spetsighet i stenen. Skörtet brast sönder, sten-spetsen vändes om, och en urhålkning blef synlig. Jag petade med min käpp i hålet. En hård kropp, i hvilken glänste något gulaktigt, blef synlig, och
- 835 —
