Sida 85
MARIE ANTOINETTES HARPA.
ETT REVOLUTIONSMINNE I NORRKÖPING.
Fotografi för HVAR 8 DAG af fotograf Hj. Ljungqvist, Norrköping.
I—I vilken af våra läsare — och främst läsarinnor — har icke med intresse läst den sköna, olyckliga drottning Marie Antoinettes historia och med deltagande följt hennes slutliga vandring fr.ui hofvets salar till fängelset, från fängelset till reva-
lutionstribunalet och så till guillotinen! Där fölt detta vackra hufvud, hvars hår säges hafva grånat på en natt. — den sista . . .
Af en egendomlig slump har nyligen uppmärksamheten blifvit fäst på ett Marié Antoinette-minne, hvilket befinner sig i en persons ägo i Norrköping — den harpa, som en gång skall hafva klingat under den olyckliga furstinnans händer och bragt henne hugsvalelse under hennes fängelses långa dystra dagar. Ägaren, br Langenberg, har fått den genom arf och det intressanta instrumentets historia är följande.
Efter drottningens afrättning såldes en del af hennes tillhörigbeter på offentlig auktion. Bland dessa befunno sig den ifrågavarande harpan jämte en annan, som nu finnes i Musikkonservatoriet i Paris. Men när instrumentet skulle utropas, var det försvunnet. Man vidtog omsider efterforskningar och upptäckte detsamma hos en br Flauquet i staden Asnières. I Ipptäckaren var landshöfdingen i Gefle, grefve Cronstedt. Han köpte harpan, som ar 1816 hemfördes till Sverge. Hr Langenberg innehar äfven lådan, i hvilken den sändes, adresserad »Till grefven och lagmannen Cronstit» — fransmännen hade tydligen inte riktigt uppfattat namnet. Grefve Cronstedt skänkte harpan till sin fosterdotter, den nuvarande ägarens mormor-
Genom ett gåtfullt ödes nyck har detta dyrbara instrument så kommit att hamna häruppe i hvad fransmännen kalla »björnlandet»! Men länge torde harpan ej komma att stanna här. Ty hr Langenberg har haft flere anbud pä densamma, ända upp till 50,000 kronor, och för närvarande är en rik newyorkare spekulant på det intressanta revolutionsminnet.
Naturligtvis har det icke saknats kritiska tvif-lare i fråga om harpans äkthet. Denna är emellertid till fullo konstaterad af en sakkunning person, hvilken tvenne gånger gjort undersökningar i Paris. Man har ock där i Bibliotèque Nationale upptäckt en skizz med underskriften >La harpe de la reine M. A.», som befunnits till alla delar lik det i hr Langenbergs ägo varande instrumentet.
Detsamma, tillverkadt af den bekante Nader-man, är närmare 2 meter högt och försedt med den af Hochbrucher omkring år 1720 införda mekanismen, hvarigenom man medels pedaler kunde omstämma alla liknämda toner så att den spelandes händer uteslutande kunde ägna sig åt spelet. Harpan har ej mindre än 7 pedaler. Öfre delen af stången är sirad med smakfulla förgylda ornament, hvilka här och där äro något skadade — månne tidens tand eller märken efter revolutionspöbelns raseri? På öfversta krönet af stången synes ett märke, ungefär en tum i fyrkant. Här skall enligt den ofvannämnda skizzen en liten örn ha tronat.
Vi stå i förbindelse till harpans ägare, som välvilligt satt oss i tillfälle få en fotografi af den historiska rariteten, från hvars brustna strängar ljuda så många minnen . . .
- 74 -
