Sida 139
.HVITA HUSET» I WASHINGTON.
MED ANLEDNING AF PRESIDENTVALET.
FÖRENTA STATERNAS PRESIDENT-RESIDENS.
Den »silfvertunerade» Bry«ti> har misslyckats i sitt försök att förmå amerikanarns att uppsäga president Mac Kinley till afflyttningfrån »Hvita Huset», där han som världens mäktigaste republikanske statschef suttit i fyra år. Folket har talat och Mac Kinley stannar ännu fyra år. »Hvita Huset», som i år kunnat fira sitt ioo-års jubileum — det uppfördes år 1800 — skall under en ny »regerings»-period inom sina murar hysa detta presidentpar. hvilket blifvit så populärt inom hela unionen.
President Mac Kinley för ett mycket borgerligt och husligt lif så långt hans reprcsenta-tionsplikter tillåta honom vistas at homt. Hans ädla maka är som bekant af lamhet hindrad att göra »les honneurs» så som hon skulle vilja. Ida Saxtun — så är hennes flicknamn — ansågs som ett mycket godt parti på deri tid, då ännu mr Mac Kinley var en ung advokat utan pängar eller rykte. Det blef ett giftermål af kärlek. »Hvita huset» har ej heller skådat två hvarandra mera |tillgifna makar.
PRESIDENT CARNOTS MINNESVÅRD I LYON.
Den 24 juni 1894 föll Sadi Carnot, franska republikens president, för den italienske anarkisten Caserios dolk. Detta var början till den rad af upprörande anarkistmord, hvilken sedan dess föreligger . . .
Mordet på presidenten ägde, som bekant, rum i Lyon, och det är därför endast naturligt att denna stad velat resa ett minnesmärke till hågkomst af den afhållne statschefen. Flere franska städer ha för öfrigt hedrat Carnots minne med statyer öfver honom.
Hos lyoneserna uppstod tanken på en sådan hedersbevisning redan strax efter den sorgliga händelsen, och om en lång tidrymd förflutit mellan förslagets framläggande och dess definitiva utförande, så beror detta på själfva betydelsen af monumentet, hvilket man velat göra såväl både den döde och staden fullt värdigt.
Tack vare samverkan af två framstående artister, statybildhuggaren Gauquier och arkitekten Nodin har staden ock med stolthet den 4 dennes kunnat resa detta minnesmärke, som då högtidligen aftäcktes i närvaro af president Loubet. Monumentet består af en oDelisk, vid hvars bas är placerad en staty af Carnot, omgifven af symboliska attribut och allegoriska figurer. Konstverket har kostat ej ringa arbete, men är också af vacker dekorativ verkan.
