Sida 784
DEN LILLA FLICKAN MED MILJONERNA
Sedan gick jag in till henne och satt vid hennes bädd i två dagar och tre nätter. Hon yrade oafbrutet, och mitt namn löpte genom hennes fantasier som det hvita bomullssnöret genom kronans tågvirke. ■«•««»*»*
Men under hela tiden var det något inom mig som våndades och värkte. Inte vet jag rätt, hvad det var; dock var det något som sjuknade och dog och gick hädan, utan att jag hade reda på det.
Så dog hon en kväll mellan åtta och nio. Jag spände på mig sabeln och gick — det var allt. Jag ville inte köpa mig fri med tårar. Tårar och tröst äro till för kvinnor och stympare!
Sedan ringde hennes rop för mig i många herrans år. Jag har glömt dem nu. Men ibland hör jag dem i drömmen, och då slita de mina öron sönder.
Men den som i dagar och nätter suttit, som jag då satt, den som oafbrutet sagt till sig själf; Denna Guds ängel har du med egna händer mörtlat — den människan blir aldrig, aldrig mer hvad hon dessförinnan var — skrif upp det, mina herrar, skrif upp det med stora bokstäfver och låt dem trycka det i länstidningen, då vattnet omsider stigit Tarras Ulff från knäna till hjärtat!...
Nå, alltsedan den tiden har jag haft spannmål på logen och fullblod i stallet och stjärnor på bröstet och bourgogne i källaren och depositioner på banken; alltsedan dess har jag haft fullt upp och öfverflöd. Men, päst i min gamla lekamen, om jag någonsin riktigt trifts i denna världen, alltscdan"den kvällen då min lilla flicka gick bort från mig.
Och vet herrarna, att det har funnits stunder i mitt lif, dä jag nästan önskat, att jag skrifvit Hista ifrån mig och brottats mig fram med egna armar vid hennes sida — vid hennes sida. Ty hade jag haft henne bredvid mig, hade mycket varit annorlunda för mig både i denna världen och i den prästerna tala om på söndagarna. — Men till Hista far jag aldrig mera. Gamla Hista var den tyngd, som mördade henne. — God natt, mina herrar!
Och Tarras Ulff till Hista och Bälingeholm reste sig, bröt laget och kuskade hem.
Men när hans slädbjällror hade förklingat i skogen, petade doktor Medlaff, esteten, askan af sin cigarett med lillfingersnageln, talade och sade: — Au diable, hvad den där gamla Tarras Ulff ändå är för en intrikat, rå drummel ....
DEN AMERIKANSKA STÅLSTRIDEN.
JPierpont-Morgan, den bekante månemillionären och ledaren af den stora amerikanska stål-trusten, är ock den ledande själen i den förbittrade kamp, som i dagarne föres mellan bolagen och kapitalisterna å ena sidan och arbetarne, hvilka ledas af sin förtroendeman, Shaffer, å den andra.
Ej mindre bekant är millionären Carnegie, grundläggare af väldiga stålverk i den nya världen.
Skotte till börden, började han som många andra amerikanska millionärer med två tomma händer, och besitter nu en förmögenhet, som tillåtit honom skänka några tiotal millioner kronor till sitt fäderneslands universitet samt till inräitande af arbetarebibliotek, hvilka i honom ha en varm vän, både i England och Amerika.
PIERPONT-MORGAN. Stàltrustens ledare.
ANDREW CARNEGIE. •Stålkungen».
SHAFFER. Arbetarnes ledare.
