Sida 429
FRIDTJUV BERG.
MED ANLEDNING AF 50-ÅRSDAGEN.
Den svenska folkskolan har från en blyesam ställning nästan fått kämpa sig fram til! den position som dess representanter i dag intaga. Visserligen äro dessa icke i materiellt hänseende ännu sa bekymmerfritt ställda, som män kunde vänta i Sverige. Ännu ha de personer, i hvilkas hand ligger grundvalen till massornas andliga odling, icke i förrn af fullt rättvis lön för sin möda fått röna det erkännande, som länge sedan bort komma dem till del. I detta fall dela de endast en del elementarlärares öde — äfven om de allra senaste ären medfört en ljusning i utsikterna för båda dessa kategorier af uppfostrare. Men alla måste förvisso nu gifva sitt tacksamma erkännande at det uppriktiga nit, de kunskaper och den blick för tidens kraf — åt allt detta, som vår skollärarekår kan berömmas af.
I dessa dagar har en af den svenska folkskolans och skollärarekårens främste förkämpar och föregångsmän, riksdagsmannen Fridtjiw Berg på sin 50-arsdag den 20 mars fått mottaga de vackraste bevis pa, huru allmänt man är medveten om den tacksamhetsskuld, i hvilken denna skola och dess lärare sta till honom. Herr Berg har själf framställt sig som representanten för alla de många, som landet rundt under små förhållanden bära folkupplysningsarbetet och han kan redan nu skåda tillbaka på en vacker lifsgärning: höjandet af Sveriges framåtsträfvande lärarekår.
Genom sitt flitiga deltagande i folkskollärarekårens föreningslif har Fridtjuv Berg i ej ringa mån bidragit till detta lifs utveckling. Detta har han gjort till en del genom sitt personliga föredöme. Städse har — skrifver en biograf i anledning af 50-ärsdagen — hans uppträdande kännetecknats af grundlig sakkunskap och sakligt intresse, och hans anföranden hafva alltid utmärkts af en ovanlig klarhet och tankereda och dätjämte präglats af lugn och besinning, på samma gång de omisskänneligen burits af en stark underström af varm och lefvande personlig öfvertygelse. Häruti äfvensom uti den absoluta frånvaron af hvarje slags skolmästarefåfänga har man att söka grunden till det betydande inflytande, hans ord alltid utöfvat, och till den aktning, som äfven från motståndares sida visats honom.
Fridtjuv Berg är äfven en intresserad socialpolitiker. Redan tidigt ägnade han sig åt studiet af föregångares pedagogiskt sociala sträfvanden och allt efter sitt inträde i Andra kammaren 1890 har han med lif och lust tagit del i lösandet af speciellt dessa frågor. Naturligtvis har han kunnat räkna många motståndare och hans nit har mången gång stämplats som »ovist». Men tiden har ändrat mycket! Det erkännande, som måste bli frukten af framstående begåfning, solida kunskaper och gagnande verksamhet har frän allt flere håll kommit Fridtjuv Berg till del.
JUSTITIEOMBUDSMANNEN OSSIAN BERGER.
Vid hvarje lagtima riksdag utses genom val af en nämnd uf 48 medlemmar riksdagens justitieombudsman, som skall vara en för lagkunskap och utmärkt redlighet känd person. Han skall i egenskap af riksdagens ombud ha tillsyn öfver lagarnes efterlefnad af domare och ämbetsmän samt vid vederbörliga domstolar tilltala dera, som i sin ämbetsutöfning begått någon olaglighet eller underlåtit fullgöra sina pligter. Han skall också utreda lagskipningen» tillstånd i riket, anmärka lagarnes och författningarnes brister och uppgifva förslag till deras förbättring. Med ett ord, justitieombudsmannens ställning är fullt själfständig, och han förmår mycket, om han vill.
Vi visa här en bild af den nuvarande justitieombudsmannen, Ossian Berger, hvilken, allt sedan han 1898 blef justitieombudsman efter lottning med platsens förutvarande innehafvare, nuvarande häradshöfding C. Ribbing, - B. erhöll, enligt hvad man har skäl tro. alla rösterna frän Andra kammarens elektorer, som voro missnöjda med den afgäendes ståndpunkt i ett mål om offentliga handlingars tillgänglighet med stor energi .beifra* missbruk i ämbetsmannavärlden och icke heller underlåtit att afgifva förslag till förbättring af lagar och författningar. Hr Berger har också för hvarje år erhållit ett högre röstetal af riksdagens elektorer.
Ossian Berger är född i Södra Håkanbol i Värmland den i.} febr. 1849. Hans far var bruksägaren och fullmäktigen i riksgäldkontoret fil. d:r Anders Alexander Berger, ledamot i först Andra, sedan Första kammaren! B. blef student i Uppsala 1866, fil. kand. 1872 och fil. d:r 1877. Han aflade 1880 juris kandidatexamen, blef 1882 häradshöfding och 1884 juris doktor. Kort därefter utnämndes han till assessor i skånska hofrätten, blef konstit.
OSSIAN BERGER.
revisionssekreterare 1899 = och utnämndes 1892 till häradshöfding i Norra Åsbo domsaga. Härifrån kallades han, som sagdt, 1898 till riksdagens högt uppsatte förtroendeman.
— 418 —
