Sida 1231
VID KRATERNS RAND.
ETT TRAGISKT RESEÄFVENTYR af C. E. C Weigall.
»J^)et är ett märkvärdigt faktum», sade kapten Antruder fundersamt,» att en person må stjäla en häst, utan att någon säger ett ord därom, under det att en annan knappt vågar titta öfver porten af fruktan att bli misstänkt».
»Jag tycker om folk som säger sin tanke rent ut», Sade Nanny Treval, »och i detta fall har ni tagit alldeles miste.»
Hon var en älsklig kvinna, ungefär tjugufem år gammal, en af dessa själfständiga flickor, som man i våra dagar finner i alla ^världens länder, ständigt färdiga att våga allt på sina resor som turister och fullt jämngoda med männen i detta afseende.
James Antruder ville ej gärna erkänna detta ty han var gammalmodig nog att tänka sig kvinnorna som det svagare könet, hvilka hade rättighet fordra ridderlighet från männens sida och äfven voro i behof af deras- skydd. Detta passade dock ej in på miss Treval, hvilken han för kort tid sedan lärt känna på ett hotell i Palermo, där de i slutet af maj månad sammanträffade. Hon reste i sällskap med en äldre tant och kom då öfverens med kapten Antruder att de tillsammans skulle besöka det eldsprutande berget Etna.
Miss Latrobe, tanten, samtyckte till färden, till hvilken hon äfven inbjudit en grefve Lucchesi. Från det lilla värdshuset Nicolosi började de uppstigningen.
Kapten Antruder vandrade vid sidan af den åsna, som bar miss Treval, under det grefve Lucchesi höll sig i miss Latrobes sällskap.
Grefven gjorde nämligen miss Treval sin kur och hade synbarligen vunnit miss Latrobe på sin sida, sedan han för henne utpekat de vingårdar och olivlundar som tillhörde honom.
Det var om denne herre Antruder hade talat då han satte sig att hvila på den hårda bänken utanför turisthyddan, hvilken man uppfört tusen fot nedanför kratern.
Grefven hade förmått miss Latrobe att ej taga några vägvisare, förutom två af hans egna män, som,skulle taga vara på mulåsnorna. Det syntes dem som oin han varit förtrogen med hvarje tum af vägen och att hvarje siciliansk bonde de mötte var hans lydige tjänare och utförde hans befallningar med synbar fruktan och räddhåga.
På detta sätt hade Lucchesi blifvit expeditionens ledare. Han satt nu småleende framför miss Latrobe, under det att en af hans män kringbjöd detta (jocka, svarta kaffe, som är italienarnes förtjusning.
»Eder grefve liknar en stråtröfvare af första
slaget», sade Antruder öppet, under det han kastade en blick på det tunna, bruna ansiktet med j de skarpa, svarta ögonen. »Jag tror han tillhör den sortens folk, och han kommer troligen att strypa både er och er tant, för att komma åt edra dyr-, barheter.»
Detta sade han helt obekymradt, under det han förtjust betraktade miss Trevals ansikte, I detsamma kom han att kasta ögonen på Lucchesi och deras blickar möttes. Det var en sådan skärpa i sicilianarens blick, att Antruder kände sig som träffad af en dolkstöt, och han drog sig ofrivilligt tillbaka, liksom anande en fara.
»Fryser ni, signor?» frågade grefven hånleende, »jag tyckte ni darrade.»
Antruder svarade ingenting utan föreslog att gå till hvila.
Det lilla sällskapet drog sig nu tillbaka in i turisthyddan och tillbragte ännu några angenäma timmar, lyssnande till grefvens intressanta berättelser och vilda äfventyr från de romantiska dagar, då Sicilien ännu var oberoende.
Då tiden var inne att gå till kojs, insvepte de båda männen sig i sina filtar och lade sig i det yttre rummet. Nattens tysta timmar stördes endast af ett och annat tjutande från åsnorna i stallet.
Men efter några timmars orolig sömn, vaknade Antruder, fann grefven vid sin sida och kände hans heta andedräkt mot sin kind likt en eldflamma och med ett språng var han uppe, redo att försvara sig.
»Förlåt, signor», sade grefven och drog sig hastigt tillbaka, »men här finnas giftiga myggor och jag tyckte mig se en på eder kudde.»
»Här finnas nog farligare saker än giftiga myggor», sade Antruder, ty han var säker på att han sett en slidknif blänka i månskenet.
Grefven gick tyst bort till sitt hörn och Antruder lade sig, efter en stunds tvekan, besluten att ej insomna.
Strax före dagningen väcktes hela sällskapet af de båda vägvisarne och om några minuter hade de ånyo böriat sin färd uppför berget.
Nanny var vid bästa humör, men miss Latrobe "var ytterst irriterad, efter en sömnlös natt, så att ingen kände sig förvånad, då hon föreslog de två männen att skynda förut för att få" se soluppgången, under det hon och
£khtrl$l? ää
ledarematerlel I parti och minut, billigast genom
Allmänna Svenska Elektriska A -B
STOCKHOLM. Illustrerad katalog gratis & franco.
Ledig annonsplats
Af alla munvotlM» i»r nu, »om Antl®«plleura
Extra koncentrerad Aseptol
i 2 kr. pr flatka
N:o 2 Vademccum, N o 3 Unhncltt
N:o 4 ätomutol etc. Jemför Prof. E. ALMQUISTS Intytf.
S:t Eriks Tekn. Fabrik. Stockholm.
6
Vid köp af regnplagg
bör Ni aUlltl begiira all fi af KLEINS i Malntö prisbelönta tillverkningar.
