Sida 223
HUR MAN GÖR PÄNGAR.
NÅGRA INTERIÖRER FRÅN DET NYRESTAURERADE SVENSKA MYNTVERKET.
Fotografier för HVAR 8 DAG.
Genom tillmötesgående af myntverkets chef ha vi lyckats med vår fotograf få tillträde till dess intressanta verkstäder, som under sommaren och hösten undergått en genomgripande restaurering och försetts med flera nya tidsenliga maskiner.
Ehuru det rent praktiska intresset af att ha kännedom om hur det går till att göra pängar, icke är särdeles stort, då man tyvärr icke utan efterräkningar kan göra något bruk däraf, så torde säkert våra läsare ändå ha lust att höra ett och annat om proceduren.
Lite hvar vet kanske, att det svenska myntverket är beläget på Kungsholmen i Stockholm. Från början lär det ha haft sin plats på »Myntholmen», alias »Kyrkholmen», ungefär på samma ställe, där Nationalmuseum nu ligger. Därifrån flyttades det till Gråmunkeholmen (Riddarholmen) och vidare till Helgeandsholmen, hvarifrån det utträngdes af Karl XI:s hofstall och inrymdes i kanslihuset, tills det för femtio år sedan fick sin nuvarande fristad.
Ända till Gustaf I:s tid var myntningen öfver-
MYNTD1REKTÖR E. BRUSEWITZ.
lämnad åt enskilda personer och korporationer, men anförtroddes då åt en särskildt förordnad myntmästare, som från början lydde under Räknekam-maren och sedan dess sorterat under olika myndigheter. För närvarande står myntverket under ledning af en myntdirektör och lyder under finansdepartementet.
Under myntdirektör E. Brusewitz' sakkunniga ledning företaga vi då en rond genom »verkstäderna». Vi börja med smältrummet, och taga — det kunna vi ju kosta på oss — guldet till material för våra studier. Det är naturligtvis betydligt intressantare att följa tillkomsten af ett guldmynt än af en simpel kopparpänning — fast de visserligen tillkomma på ungefär samma sätt.
Ett guldmynt består som bekant icke utaf rent guld, utan innehåller endast af denna metall, medan den återstående tiondedelen är koppar. De rätta proportionerna af de båda metallerna smältas i deglar af grafit genom uppvärmning i en dragugn. (Fig. i). Sedan blandningen väl omrörts med en grafitstake, utgjutes den i kokiller af tackjärn, försedda med
K. SVENSKA MYNTVERKET. — 212 —
