Sida 419
TVÅ FAVORITER HOS PUBLIKEN.
SIGNE WIDELL. EMIL STRÖMBERG.
Se bara på det här sommarsolskinande glada anletet, som är så väl bekant för den stora publiken landet rundt! Kan det inte jaga bort den kulnaste höststämning, drifva dt t gamla kalla vintersinnet ur kroppen och värma upp själen med ett skratt så hjärtligt, att tårarne tillra »utanför kin-dorne» som e*t lifgifvande vårligt rägn! »A' i åa ä e' ö...» Bara dessa sju vokaltr, uttalade af Signe Widell på en af hennes Frödings-aftnar, äro nog för att frambringa leenden och dundiande applåder. Signe Widell är en Anna Pettersson-Norrie i popularitet, men under det att den st nare har både kraftigare resurser och »starka varor» att knipa publiken med, tager Signe Widell densamma med mera enkla medel, hvilka mindre verka genom den groteska styrkan än den naiva friskhet och den hjärtliga godlynthet som genomgår hennes föredrag.
Den ytterst populära diseusen har nyligen från Göteborg, där hon nästan kan täfla mtd Aug. Lindberg i »uppläsnings»succès, anträdt en tourné genom Sverige, och naturligtvis skall man öfverallt hilsa hennes glada anlete med tacksamt jubel. Ty det nöje, hon bjuder, icke blott lockar till ett lifsförlängande skratt utan gör godt ända till hjärteroten! Vårt porträtt är taget efter en utmärkt, ny fotografi af hoffotogr. Aron Jonason.
» ^ *
En annan favorit hos publiken, isynnerhet den manliga, är Emil Strömberg, en af våra gladaste, mest humoristiska skådespelare.
Foto. Aron JonaK.n, Gtbg.
Fröken SIGNE WIDELL en Frödingsafton.
EMIL STRÖMBERG som fängelsedirektören i »Läderlappen».
— 408 -
Hr Strömberg har i forna dagar uppträdt på Södra teatern i Stockholm, varit egen teaterdirektör och rest i landsorten — det säges till och med, att han en gång vann en stor vinst på Hamburger-lotteriet, hvaröfver han blef nästan så glad, som han trukar göra publiken! — han har spelat både fars och operett, ja till och med uppträdt i själfva »Fregattkaptenen», Knut Almlöfs gamla glansroll.
Nu mera tyckes han till stockholmarnes stora förnöjelse vara fast vid Vasateatern. Han tyckes vara stadig där, gifta karlen som han är, sedan han för en tid sedan ingick äktenskap med fröken Hulda Nordin, hvilken, från att ha varit operettsångerska, öfvergått till operafacket och haft mycken framgång på K. operan.
Hr Strömberg är, när han vill, oemotståndlig i farsen och operetten — och han vill nästan alltid. Ibland vill han till och med för mycket. Han tycker, att rollen är för liten, icke nog rolig, och då lägger han till en egen fatabur, improviserar långa meningar och säger witzar, så att man kan baxna. En gång i tiden kommer det nog ut ett häfte »Strömbergiana».
Huru som helst är hr Strömberg en synnerligen talangfull scenisk konstnär på det glada området. Hans sång är också ovanligt ren och tydlig. Den som en afton vill ha roligt skall gà och se Emil Strömberg.
Vår illustration framställer artisten sittande i sin klädloge på Vasateatern och maskerad som fängelsedirektören i operetten »Läderlappen», en af hans allra bästa roller, hvari han nu senast hvar afton väckt stort bifall.
