Sida 422
FURSTEJUBILÉET I BAYERN.
Det bayerska furstehusets senaste historia för visserligen icke tanken pà jubileumsfäster. Ludwig ll:s dystra slut i Starnbergsjön den 13 juli 1886 och hans efterträdares, konung Ottos obotliga vansinne breda ett djupt tragiskt skimmer öfver detta hof.
I München har dock njdigen kunnat firas en fäst, i hvilken hela Bayern tagit del med hjärtlig entusiasm, prinsen-regenten Luitpolds 8o:de födelsedag. Prins Luitpold har nu i femton àr fört regeringen för sin sinnessvage brorson och under denna tid tillvunnit sig en sådan kärlek och popularitet hos bayrarne, att på sin 80-årsdag der Reichsver-weser — som hans officiella titel lyder — blef föremål för lika storartade som uppriktiga hedersbetygelser.
Prins Luitpold hade hela sitt lif uteslutande egnat sig åt militäryrket, efter att ha passerat graderna med början som simpel soldat, då han vid 65 ars ålder stod inför nödvändigheten att byta om sysselsättning och ägna sig åt politiken i egenskap af rikets högste styresman — just icke något lockande för en gammal soldat, isynnerhet som hans företrädare Ludvig II trots allt varit mycket populär. Emellertid har prins Luitpold förstått att ställa sig öfver partierna och ej sökt efter någon särskild fraktions gunst. Hans starka pliktkänsla och medvetande af sitt kalls ansvar ha varit de egenskaper, med hvilka han vunnit sitt folks aktning och kärlek.
I sitt förhållande till käjsaren och tyska riket har prins Luitpold lagt i dagen varm lojalitet och förblifvit trogen sitt valspråk: In Treite fest.
Foto. Kristensen. Askov.
LUDVIG SCHRÖDER. Dansk Folkhögskoleföreståndare.
Kolo. Diltmnn, Munchen.
PRINSEN-REGENTEN LUITPOLD AF BAYERN.
LUDVIG SCHRÖDER.
På inbjudan af Nordiska föreningen höll den framstående folkhögskoleföreståndaren Ludvig Schröder från Askov i Danmark — Grundtvig» andlige arftagare — nyligen i Stockholm ett föredrag om »Det danske Hedeselskab og dets virksomhed for at vinde land for Danmark efter 1864.» Hr Schröder visade bl. a., huru genom Hedeselskabets verksamhet folkökningen på danska landsbygden gått framåt. Talarens framställningssätt var synnerligen gemytligt och underhållande.
Genom de föredrag, som Nordiska föreningen anordnar af talare från det öfriga Skandinavien, befordras utan tvifvel i hög grad samförståndet mellan de olika folken, hvarför man endast kan önska en god fortsättning på föreningens verksamhet.
Hvad särskildt hr Schröders föredrag angår, ha skogsodlingens vänner i vårt land mycket att lära af det danska Hedeselskabet. Den tid är för visso icke långt borta, då lagstiftningen skall träda emellan för bevarande af de skogar vårt land ännu äger och skogssådd bedrifvas i största möjiga utsträckning. Redan har man här och där i folkskolorna låtit barnen väl använda sin dag med att lägga ner frön till susande furor.
— 411 —
