Sida 646
CARL WILHELMSON.
CARL WILHELMSON
| Jet fins konstnärer, sådana där tyckans speciella skötebarn, för hvilka allting tyckes ligga tillrättalagdt i förväg, hvilkas personlighet så att säga är färdig redan från början och hvilka i sin produktion endast ha att »verka blindt som anden vill». Till dessa konstnärer hör ej Carl Wilhelmson. Tvärtom: det torde vara få af våra konstnärer, hvilka så ärligt,, sträfsamt och ihärdigt arbetat på utvecklingen af både sin personlighet och sin konst som han. Han har också gitt sina egna vägar, och djupt anlagd, som han är, samt föraktande allt slag* effektsökerl och ängslig t. o. m. för skenet af att synas briljera med några som helst slags lånta fjädrar, har det dröjt länge, innan han — utom de konstnärliga kretsarne, där han städse skattats högt — slagit igenom och vunnit det erkännande, som hans gedigna och nobla konst lörtjänar. Detta skedde egentligen först på världsutställningen i Paris förra året, där konstnären erhöll silfvermedalj med högsta röstetalet af alla sina svenska kamrater för taflan »Fiskar-kvinnor på hemväg från kyrkan», hvilken ock i år på kou8tnärsföibundets utställning inköptes af staten.
En man, som alltid haft blicken öppen[för Carl Wilhelmsons begåfning som konstnär, är den framsynte mecenaten d:r Pontus Fiirsten-berg, genom hvilkens bemedling W. bl. a. efter G. Pauli erhöll lärareplatsen vid Musei rit- och målareskola å Valand i Göteborg, hvilken han genom sitt energiska och intresserade arbete ryckt upp till en af de bästa konstskolor vi äga. Det är också d:r Fürstenbergs frikostighet, som Göteborgs stadsbibliotek har att tacka för den för dess läsesal afsedda, präktiga pannå, af hvilken vi här meddela en lyckad reproduktion.
Det bela är afsedt utgöra en allegorisk framställning af litteraturen såsom en förmedlande läuk mellan konsten, naturen och människorna. I midten af taflan sitter på en sten en ärevördig, hvitskäggig gubbe med en ung gosse vid sina fötter, och mellan de kraftiga furustam marne i en äkta svensk barrskog ser man från vänster en del figurer, personer ur olika samhällsklasser nalkas. Från höger framskrida åter de allegoriska kvinnofigurer, hvilka framställa litteraturen, den bildande konsten och musiken. Samtliga dessa figurer äro für;räff-ligt och genomtänkt placerade och lagom dekorativt hållna. Att i ttt arbete som detta ingå på en detaljerad modellerlng af ansikten och dräkter vore ju gifvetvis felaktigt och skulle endast verka oroande och störande på helhetsintrycket, och konstnären är att gratulera, till att ban lyckats afhålla sig från denna frestelse.
I bakgrunden ser man mellan stammarne i skogspartiet och en bred glänta i midten ett vidsträckt, leende landskap i afton belysning: främst den lugna viken af en insjö och där-bortom ett vidsträckt perspektiv af åkrar och ängar. Det hela gör Intrycket af varm, lugn, harmonisk sommar, äkta svensk sommar, och hela den väldiga taflan, fritt, helt och kraftigt hållen, som den är, torde säkerligen vara att räkna bland den begåfvade konstnärens bästa alster.
Thor v. Teüchler.
- 635 -
Foto. JvHii—H, Uvttfrrf.
CARL WILHELMSONS AF D:R P, FURSTENBERG BEKOSTADE PANNÅ FÖR STADSBIBLIOTEKET 1 GÖTEBORG.
