Sida 151
DEN HEMSKA JÄRNVÄGSOLYCKAN VID OFFENBACH.
En af de svåraste af de många järnvägsolyckor, som under den senare tiden förekommit pä kontinenten, var den som skedde vid Offenbach nära Frankfurt a. M. i torsdags fjorton dagar (den 8 nov.) Snälltåget, eller hvad tyskarne benämna D-tåget — ett tågslag, snabbare än snälltågen — fran Berlin hade stoppats vid Offenbachs blockstation men i den rådande dimman icke observerat stoppsignalen, förr än denna redan förbifarits. Tåget stannade då och gick tillbaka, men under tiden hade banvakten vid blockstationen, som missförstått D-tågets rörelser, kastat om signalerna för ett från Mulheim kommande persontåg. Detta
ut genom fönstret. Han hade fått det ena1 benet ut, men syntes därpå sjunka tillbaka i flammorna.
Däremot räddades alla i den näst sista vagnen, ehuru äfven denna uppbrändes, så att endast järnunderredet står kvar. Af den sista vagnen återstå endast några sönderbrutna järndelar, så fullständigt har stöten och elden förstört densamma. Af, de dödade funnos endast några få förkolnade bendelar och rester af metallsaker, såsom ringar o. d., så att identifieringen varit ytterst svår och man icke vet alla de omkomnes namn.
Icke på länge har någon järnvägsolycka i Tyskland orsakat ett sådant uppseende som denna
JÄRNVÄGSOLYCKAN VID OFFENBACH.
rusade in just då D-tåget återvändt och stod stilla vid signalen, samt for med full fart på D-tåget. Lokomivet splittrade därvid den sista af D-tågets vagnar, en sofvagn, och formligen klöf densamma i två delar. Den näst sista vagnen, äfven en sofvagn, kastades upp och nästan ställdes på ända. Vid sammanstötningen sprang därjämte gasbehållaren för belysningen — gasbelysningen är vanlig på de tyska järnvägarne — gasen antändes af elden i lokomotivet till det påkörande tåget och den sista vagnens spillror råkade samtidigt med sammanstötningen i brand. Samtliga i denna sista vagn befintliga resande, 13, omkommo. De som icke dödades direkt vid sammanstötningen uppbrändes. Räddning var omöjlig. En herre, väl den ende, kom så långt att han försökte stiga
— 140 -
ohyggliga, vid hvilken inklämda, sårade passagerare, utan möjlighet att röra sig eller försöka rädda sig, lefvande brändes. Olyckan torde förorsaka en reform i fråga om de tyska genomgångvagnar-nes konstruktion i den riktningen, att dessa vagnar äfven förses med sidodörrar för hvarje afdelning, att använda såsom nödutgångar. En sådan anordning har sedan flere år äfven i riksdagen begärts, men hittills utan resultat.
1 det förolyckade tåget voro äfven två svenskar, grefvarne Hamilton från Hjelmsäter, far och son. Dessa befunno sig lyckligtvis i den näst sista vagnen och blefvo därför räddade. Endast kvarlefvorna af en af de dödade har med säkerhet kunnat igenkännas. Det är liket af ett ryskt statsråd. De öfriga likresterna skola läggas i en gemensam graf.
