Sida 312

JAKOB AGARDH.

Fotografier för HVAR 8 DAG af Lina Jonn, Lund.

|-£land de svenska lärde och forskare, hvilka vun-

' nit europeisk ryktbarhet, lyser i främsta rummet namnet Agardh, en af vårt sydsvenska universitets mest glänsande »dynastier». Professorn i bot?nik och ekonomi, sedermera biskopen i Karlstads stift, Carl Adolf Agardh, hade gjort detta namn vida fräjdadt och minnesvärd! i vårt lands ekonomiska historia. Han lämnade det stora arf vet till sin son Jakob Georg. Denna ädla personlighet är nu borta, efter att hafva på det ståtligaste förvaltat sin så förpliktande arfvedel. Den löjan, afled Jakob Georg Agardh t Lund i en ålder af 87 år.

Lunds universitet har fått sätta korset öfver en af sina verkligt store och bland dessa en — skrifver en biograf därstädes — som alltid var det sydsvenska lärdomssätet trogen, som föddes, utbildades, åldrades och dog lundell sis.

Det lilla utrymme, som här står till buds, förvanskar uppgiften att teckna denne hädangångne andlige stormans lifsgärning. Denna har för öfrigt i den daghga prässen och i vetenskapliga organ fått sin fulla belysning.

Jakob Agardh var endast 13 år, när han år 1826 inskrefs vid Lunds universitet. Han hade icke fyllt 19 år när han försvarade den afhandling, för hvilken han lagerkröntes på själfva midsommarafton 1832. Så blef han docent i botanik 1834, och därpå gick det raskt framåt på de akademiska befordringarnas väg: demonstrator »836, e. o. professor 1847 och ord. professor 1854. År 1879 tog han afsked från lärostolen. Men ännu i fjol bar universitetets årsskrift vittne om att ej blott hängifvenhet för vetenskapen, utan äfven tankens klarhet och forskningsifver bodde under de hvitnade lockarne.

Jakob Agardhs lifsgärning kom att sammanfalla med faderns, hvilktns vetenskapliga forskning han fullföljde och i väsentliga delar afslutade, samtidigt med att han förde fram det botaniska studiet i nyare anda. Året efter sedan A. blifvit e. o. professor började han utgifvandet af sitt berömda verk »Species, Genera et Ordtnes Algarum, en efter vetenskapens nuvarande ståndpunkt systema-

JAKOB AGARDH.

tiskt ordnad framställning af algernas intressanta och viktiga afdelning af kryptogamernas vidlyftiga rike». Såsom ord. professor offentliggjorde han ett annat uppseendeväckande arbete ötver alla de kända naturliga familjerna: »Theorema systematis

naturalis plantarum», hvars inledning äfvtn utkom särskildt på svenska under titeln »Växtrikets methodo-logie» (år 1858), och hvari nytt ljus kastades öfver åtskilligt i fråga om växtfamiljernas frändskap och gruppering. Till dessa båda hufvudarbeten ansluta sig hela serier af undersökningar och afhandlingar om hafsal-gers germination, spo-ridiernas rörelse hos de gröna algerna, lamina-riernas utvecklingssätt, gräsens blomster, växternas stipler, rotknölarne hos Potamoge-ton, Pteris och Lupi-nus, cellmembranernas — ra. m. Cgardhs stora begåfning och omfattande arbetsförmåga togs äfven i anspråk för praktiska, medborgerliga värf, först och främst i fråga om de allmännyttiga institutioner, vid hvilka hans faders namn var knutet. Men äfven tog han själf initiativ för höjande af staden Lunds och hela provinsens materiella blomstring. Jakob Agardh var ock Lunds stadsfullmäktiges förste ordförande samt stadens första representant i Riksdagens andra kammare.

Agardh var naturligtvis ledamot af en mängd vetenskapliga samfund, hvilka hedrat honom på många sätt. Af yttre hedersbetygelser innehade han bl. a. Nordstjärneordens storkors och den ytterst sällsynta preussiska orden Pour le mMte. När han fyllde 80 år bragte Europas och Amerikas lärde honom sin hyllning i en adress, hvilken lär af alla ärebetygelser ha gladt honom mest.

När Jakob Agardh inträdde bland filosofiska fakultetens præceptorer, låg det glans öfver Lundagård, och minnena från s- klets början enade sig med samtidens stora förtjänster till alt göra den sydsvenska högskolan till ett verkligt andligt herresäte. Med den stora begåfningens nåde och det flitiga arbetets rätt erhöll han säte i den kretsen,

— 301 —

Skannad sida 312