Sida 125
HVAR 8 DAG
under hans växlingsrika bana, den »hellige Ild>, som hållit honom varm och spänstig, när motgången, såsom ej sällan händt, velat lägga sin kylande och förslappande hand på hans andliga lifskraft. Tv August Lindberg har som få förnyelsens gåfva. Det har stundom burit nedåt för honom i materiellt afseende, som det så ofta gör för dem, som måste kämpa sig fram på den smala vägen, och på hans segrar ha stundom följt nederlag, men hvarje gång reser han sig upp igen och går till nya dåd.
Här är ej platsen att närmare analysera denna märkvärdigt originella skådespelarenatur. August Lindberg har ju sina lyten, han som andra, men hvad betyda de mot hans sällsynt stora konstnärsegenskaper och i all synnerhet den jordmån, hvarur de uppväxt — hans konstnärliga allvar, hans numera nästan gammaldags verkande höga uppfattning af skådespelarekonsten som en tämpeltjänst.
Detta i förening med hans fantasirikedom ocli rörliga temperament har också gjort honom till den förträffligaste sceninstruktör, den framgångsrikaste upptäckare och väckare, fostrare och ledare
af unga sceniska talanger, som vi på länge haft och som man ändå ansett sig kunna undvara.
Det har på sistone blifvit belt tyst kring August Lindbergs namn. 1 tre år har ban verkat mera i skymundan vid hufvudstadens största scener. Men nu ser det ut, som om han åter vill vara med i leken på allvar. Konstnärsoron har åter vaknat inom honom, stugan har blifvit honom för trång, luften för kvalmig. Ut på konstnärsstråten kring land och rike bär det igen, och åter är det gamle Shakespeare, s-om blir hans ledstjärna. Men denna gång gör han färden ensam.
Hvad gäller färden? Ja, hvem vet? Den kan få rätt mycket att betyda och kommer säkert att låta tala om sig. Det vore glädjande, om den symbolik, man gärna vill inlägga i turné-dramats titel, »Stormen», sträckte sig äfven till dess verkan. Ty det kan behöfvas en riktig storm, som väcker och rensar och gör luften hög och klar. Heder i alla fall åt August Lindberg för hans vackra tanke och hans outtröttliga arbete i den ädla konstens tjänst.
J. A.
DE SENASTE SÅGF1LARNE.
Fotografi för HVAR 8 DAG af fotograf Axel Sjöberg, Karlsborg.
( )rdet »sågfilare» har på jämförelsevis kort tid ^^^ hunnit få en obehaglig klang i svenska öron - desto obehagligare som under samma tid vårt broderland Finland fått röna en behandling från rysk sida, hvilken upprört hvarje svenskt sinne, om den ock ingalunda kommit oväntadt. Ty
enligt vissa statsrättsliga och diplomatiska principer är det heliga Ryssland ju i sin »fulla rätt». ..
När i början af året de första ryktena döko upp om de i vårt land kringströfvande sågfilare-spionerna, mottogos ryktejia mera än personerna med misstro. Från flere håll insinuerades — tämligen ogrannlaga i hvarje fall -- att historierna lagats ihop för att »skrämma» riksdagen att bevilja försvarsbudgetens äskanden. Äfven dessa illvilliga tungor ha nu tystnat, och det har onekligen konstaterats att sågfilarne äro uppblandade med personer med ett mindre hederligt yrke. Ty dit räkna vi ännu spionens ...
Vi återgåfvo i första årg. porträtt af en sågfilare som visat sig i Småland och äro i dag i tillfälle visa, huru de senast från Karlsborg omtalade figurerna se ut. De anlände till Karlsborg den 9 dennes på aftonen och fortsatte med ång. »Örn» öfver Vettern till Motala dagen därpå. Vid det förhör som hölls uppvisade de pass från guvernementet Nowgorod, där de sade sig vara jordbruksarbetare. De vore inalles omkring 25 stycken, som anländt hit för att arbeta å olika platser och återresa hem i mars månad. Desse tycktes vara mycket hemma i sitt uppgifna yrke och hade fullt upp med arbete. Den till vänster å fotografien var 20, den andre 30 år.
— 114 —
