Sida 647
ETT DIPLOMATPAR.
Spaniens förutarande sändebud i Sverige, markisen Pedro de Prat de Nantouillet, afreste i förra veckan för att tillträda sin nya post som sitt lands representant i Mexiko. Markisinnan Nantouillet hade redan förut begifvit sig till Spanien.
Ministern har i 8 års tid uppehållit sig i Sverige, för hvilket han fått stora sympatier. Vid sin afresa var markisen föremål för mycken uppmärksamhet.
Den distinguerade mannen och hans nobla maka kvarlämna i värt land bland alla dem, med hvilka de kommit i beröring, ett minne, som länge kommer att lefva.
MARKIS DE NANTOUILLET.
MARKISINNAN DE NANTOUILLET.
SVENSKA FÖRENINGEN I MELBOURNE.
A. HARTSMAN.
Kassör.
N D NILSON. Bibliotekarie.
J. DAHN. v. Ordförande
J. L. SAMUELSON. R. ALBRECHT.
Cereuiouim.
A. W. ANNERSTADT. Ordförande.
J. MODIN.
C. von SCHEELE. Sekreterare.
V. WIJNBLADH. Klubbmästare.
^/^fven bland landsmän i fjärran länder, hvilka väl alltid med glädje se en bild och läsa ett ord från det gamla, kära fäderneslandet, har »HVAR 8 DAG» under sin jämförelsevis korta tillvaro lyckats göra sig känd och, hoppas vi, fördelaktigt känd. Det är oss därför alltid en glädje, då vi från dessa våra landsmän mottaga något lifstecken, vare sig i ord eller bild, och skola vi städse efter förmåga stå till deras förfogande.
Så erhöllo vi härom dagen från Australien den grupp, som vi här återgifva: styrelsen för Svenska föreningen i Melbourne.
Denna förening är endast något mer än årsgammal — den stiftades i januari 1900 — men har redan tagit ett uppsving och fått en inre soliditet, som är rent förvånande. Detta är naturligtvis i främsta rummet ett verk af den energiska styrelse, som valdes af den nybildade föreningen,
och som i det stora hela är densamma som den nuvarande.
Den lifskraftiga föreningen räknar nu öfver 80 medlemmar och är alltjämt stadd i kraftig tillväxt, och detta utan att söka någon hjälp af eller »existensberättigande» i välgörenhet eller några andra mera främmande orsaker, utan blott och bart stödd på den rätt, som personer med samma språk, fädernesland och minnen ha att sluta sig tillsammans och, så långt deras dagliga och samhälleliga plikter i öfrigt tillåta det, lefva sitt eget nationella lif.
Grundad på dessa sunda principer — främst på den nationella gemensamhetskänslan — skall, därom äro vi öfvertygade, den svenska föreningen i det fjärran landet säkerligen allt fortfarande blom. stra och utöfva en för landsmännen välsignelserik verksamhet.
— 636 —
—r—r.
