Sida 279
EN KOMISK PRESTATION AF VÄRDE.
Hr Anders de Wahl är ju en af hela den svenska teaterpubliken synnerligen högt värderad artist. Han intog allmänheten genom sitt naturliga och friska uppträdande i åtskilliga pojkroller, och han visade snart, att han rådde med äfven allvarliga karaktärsroller. Senare besteg han kothurnen och blef tragiker, t. ex. i Strindbergs »Erik XIV», der han som den olycklige, af ödet drifne konungen hade en stor och väl förtjänt framgång genom sitt verkligen storstilade och djupt känsliga spel. Hr de Wahl är äfven den som skall spela [-hufvudro]len-] {+hufvud- ro]len+} i Strindbergs »Folkungasagan».
För närvarande uppträder han å Svenska teatern i Stockholm i ett fyra akters lustspel af Gustaf af Geijerstam, »Andras affärer», hvari han — liksom ban gjorde för en del år sedan, när samma stycke gals å Djurgårdsteatern — spelar en ung notaries roll. Notarien är åtskilligt inskränkt, flabbig och viktig och kurtiserar alla damerna i det pensionat, där han bor. Han är särskildt »vansinnigt» kär i en af dem, en äfventyrerska. Att ban får den han verkligen älskar, en ung, söt flicka, beror mera af händelsernas gång, än af honom själf.
De Wahl spelar rollen med utmärkt humör. Han är så viktig, att man kan bli ond på honom — men samtidigt visar han lyckligtvis ett godt, ofördärfvadt hjärta och ett ungdomligt, friskt sinne. Hans minspel i rollen är af stor verkan. Publiken skrattar och applåderar också oafbrutet.
Porträttet af hr de Wahl i denna roll ärtaget enkom för HVAR 8 DAG. .
Kotu. Mainuquint, Sthlm.
ANDERS DE WAHL i »Andras Affärer».
VÅRA "NYÅRSREVY"- FÖRFATTARE. I.
EMIL NORLANDER.
Jet var förliden vår, på varietén i Stockholms Tivoli, som revyn »Den förgylda lergöken» först lät höra sig. Varieténs direktris, Anna Hoffman, har icke haft skäl att ångra de förtjusande lergökstonerna, hvilka kväll efter kväll drogo fullt hus. Och sedan har »göken» flaxat ut öfver Sverige och ända till Finland — utan att råka ut för censuren!
Vi återgifva här de energiska dragen af »Den förgylda lergökens» författare — den förkylda lergöken, säger Stockholmshumorn. Hr Norlander
är eii ovanligt flitig skribent och utvecklar icke sällan mycken fyndighet.
När vi i Stockliolm begärde hr Norlanders porträtt, tillade vi: »och ett par rader, några biografiska uppgifter . . .» Men då svarade han i telefonen: »Omöjligt, att skrifva om sig själf är det samma som straffarbete. Antingen skall man omåttligt fördärfva sig eller också — vara alldeles för blygsam. Men — jag skall försöka».
En half timme senare hade hr Norlander sändt oss porträttet och följande meddelande, som talar för sig själf:
Några korta data i all vänlighet: Född 1865 6/s, publicist sedan 1893, »fast» i Stockholmstidningen 1897. Min första revy 1888 på »Folkan» kallades »Efter reparation». »Den förgylda» är min I3:de (!) revy. Bland dessa 13 är »I Underjorden» 1890 (Folkan) »I ballong» 1894 (på Vasan) »Den stora sträjken» (Södra teatern) 1899 säkerligen i en dels minne. Har dessutom en gång försökt blifva en bättre människa och skrifva något hyggligt i form af en allvarsbok: »Slagen till slant», alltså af de hyggliga slagen, men det slant — delvis. Åtminstone har lergöksfabrikationen blifvit mera uppskattad.
Är hög i graderna inom P. B. och W6 och mycket verksam i bägge. Har lyckan att vara med i S. B. K., de omskrifna 18 stadsbuden, hvilken institution bildades af Victor Holmqvist och Anton Bendix, bägge numera »nix».
Sign. Don Basuno, Nore, Alé.
Sicken en hög det blef! med tacksamhet och alldeles utmärkt högaktning
Emil Norlander.
— 268 —
