Sida 72
HVAR 8 DAT,
mot dörren. Denna sparkades upp utifrån och i öppningen syntes en droskkusk och lokalredaktören, mellan sig stödjanda en liten ömklig pojk-gestalt, våt och eländig, med snö och regn rinnande af kläderna. »Äh, det är Gallegher», sade vakt-hafvanden i en ton af den djupaste missräkning.
Gallegher skakade sig fri från sina sidostöd och tog ett ostadigt steg framåt, i det han fum-lade med knapparne på sin väst.
»Mr Dwyer, sir», började han med svag röst och rädsla i de på hufvudredaktören riktade ögonen, »han är arresterad — och jag kunde inte hinna hit förr, för de hindrade mig och de togo droskan från mig — men — » han drog fram anteckningsboken från sin bröstficka och räckte fram den, »men vi hösgo Hade och här är mr Dwyers artikel».
Och därpå frågade han med en egendomlig klang i rösten, dels af fruktan dels af hopp: »Kom jag i tid?»
Hufvudredaktören tog boken och gaf dsn till faktorn, som ref ur bladen och delade ut dem till sättarne lika snabbt som en spelare delar ut korten.
Därpå tog redaktören Gallegher i sin famn satte sig ned och började snöra upp hans våta och smutsiga skor. Gallegher gjorde en svag an-
strängning att motsätta sig denna redaktionella nedlåtenhet, men hans protest var mycket klen och hans hufvud föll tungt ned på chefens axel.
De elektriska ljusen började gå rundt för honom och brinna i olika färger, reporterna lågo på knä framför honom och gntdo hans händer och fötter, men deras bekanta ansikten blefvo otydliga och oigenkännliga, dånet och rasslet från de stora prässarne i källaren föreföll att vara långt borta och lät som hafvets brus.
Men plötsligt såg Gallegher med ett svagt leende upp i redaktörens ansikte. »Ni afskedar mig inte för det jag reste min väg, gör ni, sir?» hviskade han.
Redaktören svarade icke genast. Han satt med sänkt hufvud och tänkte af någon orsak på sin egen lille, som låg därhemma i sin säng. Därpå svarade han lugnt: »Inte den här gången, Gallegher».
Galleghers hufvud sjönk makligt ned på den gamle mannens axel och han log„ förstående åt de unge männen omkring honom. »Ah, nej, det borde ni inte», sade han med en anstrykning af sin gamla oförskämdhet, »för jag — jag stukar sta'nU
BILDER FRÅN H ÄST M OBILIS ER I N G EN.
PÅ VÄG TILL OCH PÅ KASERNGÅRDEN ! FÖRSTA GÖTA ARTILLERIREGEMENTES KASERN KVIBERC.
Fotografier für JTVAR 8 DAG af Olga Killman, Göteborg.
