Sida 403
HVAR 8 DAG
I
c YR A
Edmond Rostands utmärkta heroiska komedi i 5 akter, på ett mästerligt sätt försvenskad af den sedermera aflidne Harald Molander, har nu ändtligen den 9 mars gått öfver Dramatiska teaterns scen.
»Cyrano de Bergerac» är ett äfventyrs-drama, handlande om Molière's samtida den med svärdet och pännan lika orädde Cyrano, krigaren och filosofen med den förskräckligt långa näsan! Det är ett stycke, fullt af öden och händelser — något à la den äldre Dumas' spännande romaner — men också fullt af den san nuste och innerligaste poesi. Cyrano älskar sin kusin den vackra »précieusen» Roxane, men denna älskar den dumme, men med ett skönt yttre försedde Christian — och det blir Cyrano, hvilken med hela sin poetiska själ, ty Cyrano är skald, och hela sitt varma hjärta i hemlighet i ord och skrift agerar för Christian, så att Roxane tror, att hennes älskare är ett snille ... Ute i kriget stupar Christian, men Cyrano yppar dock icke sin hemlighet. Tvärtom, nu är han för evigt dömd till tystnad. Roxane går i kloster. Cyrano, nu gammal vorden, besöker henne hvarje dag, och först när han är döende, mördad af sina afundsmän, kommer Roxane under fund med hans trogna kärlek och hemligheten: att Cyrano varit Christians själ...
Detta äfventyrsdrama är ofantligt rörande och har förmåga att fängsla en och hvar. Det innehåller också en mängd muntra poin-ter. Värden på »Poeternas tavem», den diktande Ragueneau, är sålunda synnerligen lustigt framstäld.
Vår illustration framställer en scen från första akten: »en föreställning i hotel de Bourgogne». Man ser Cyrano de Bergerac (hr Personne) med den långa näsan, hvilken, sedan han förbjudit en för honom förhatlig aktör att uppträda, nu kastar en börs åt en annan skådespelare. Uppe på raden sitter Roxane (fru Hansson) i all sin skönhet. Nere i salen allra längst till höger ser man kocken Ragueneau (hr Bæckström). Salen är föröfrigt fyld af en skiftande skara åskådare.
Författaren till »Cyrano», hvilken utan tvifvel utgör den dramatiska säsongens Stora cvéncment, är född i Marseille 1864 och sedan 16 år bosatt i Paris.
Rostand började tidigt sin bana som dramatisk författare och blef äfven tidigt ryktbar. Redan vid
Foto Itydm, Stockholm.
23 års ålder inlämnade han till Théatre Frangais en treaktskomedi på vers Les romanesques. Den erhöll pris af Akademien och uppfördes på nämnda teater 1894. Stycket gafs å Dramatiska teatern 1895 under titeln »Romantik», i öfversättning af Ernst Lundquist. Senare skref Rostand »La prin-cesse lointaine» och »La samaritaine», — i denna sistnämnda är det episoden i evangeliet som återgifvas med Sarali Bernhardt som den samaritiska kvinnan. Som man torde erinra sig, var det också »den gudomliga Sarah», som i fjol kreerade titelrollen i Rostands senaste stycke L'Aiglon, »Örnungen», hvilken på sin tid omtalades i HVAR 8 DAG.
— 392 —
