Sida 1071
En uppskjuten duell. Af Léonce Rousset
lämpligt stridsfält bestämdt Vidare beslöts det, i afsikt att undvika misstankar, skulle i skolan ingen antydan göras oin denna affär och till och med hvarje ovänligt ord de stridande parterna emellan borde undvikas.
Men öfver framtiden kan ingen, allra minsten soldat, bestämma.
Den följande söndagen fick Dupont några små uppdrag att uträtta och duellen blef uppskjuten för en vecka. Vid slutet af denna tidsperiod fick korpralen permissionsförbud på grund af några små förseelser.
Den tredje söndagen blef Dupont kvarhållen af samma orsak och saken fick hvila ännu en fjorton dagar.
Under tiden funno sig de båda parterna i denna uppskjutna duell i en något löjlig situation och nästa möte sekundanterna hade, beslöt man att duellen ej längre borde uppskjutas. Saken arrangerades så, att striden skulle äga rum å skolans lekplatser. Till vapen valde man svärd, hvilka skulle Stjälas från förrådet, ty fäktmästaren, den stränge sergeant Lamain, kunde ej mutas att låna ut de af honom så omhuldade floretterna. Men dessa floretter voro så slöa, att det skulle vara nästan omöjligt att med dem utgjuta en enda droppa blod. Och den kränkta hedern fordrade att blod skulle flyta.
Då fick en af sekundanterna en ingifvelse. Han tog två lika långa linialer och fastgjorde i ändan på hvardera en passare. Med dessa primitiva vapen smögo sig de stridande och deras se-kundanter en härlig sommarkväll till ett aflägset hörn af skolgården.
Den ene efter den andre hade osedd lyckats smyga sig från läxläsningen, en och en klättrade de öfver muren och likt brottslingar höllo de sig dolda i trädens skugga. Men trots alla försiktighetsåtgärder upptäcktes deras förehafvande af adjutanten, hvilken med misstänksamma blickar genom en fältkikare iakttagit deras förehafvande. Det var blott ett ögonblicks verk att genskjuta ogärningsmännen.
»Hvart ämna ni taga vägen, mina herrar?» frågade adjutanten med skärpa.
»Jo, vi företogo ett ströftåg», svarade de sex medbrottslingarne med en mun.
»Då detta icke är någon lämplig tidpunkt att företaga dylika ströftåg, får jag besvära herrarne samla ihop sina böcker och bära dem till arresten», mumlade denne Cerberus.
I detsamma upptäckte han de improviserade vapnen, hvilka en af sekundanterna försökte dölja.
»Hvad är det där för instrument, mina herrar?» fortfor adjutanten.
»Ah, de där?» svarade en af dem. »Jo, dem ha vi gjort för att jaga igelkottar med».
Adjutanten var en gammal slipad räf, som var mycket road af att utforska hemligheter. Ögon-
lftl*b†l»feb Rlnølednlng-Te-J&IVlUI I9H lefon och Ask-ledaremateriel I parti och minut, billigast genom
Allmänna Svenska Elektriska A -B
STOCKHOLM.
Illustrerad katalog gratis & franco.
blickligen konfiskerade han spjuten, med en antydan om att kommendanten skulle väl utreda saken. Kommendanten ansträngde sig till det yttersta, och ehuru han aldrig kom till botten med saken fick han reda på tillräckligt för att sända de sex herrarne en fjorton dagars arrest på halsen.
Under det de så voro afspärrade från hvarandra sände korpralen Dupont följande meddelande:
Monsieur!
Omständigheter, öfver hvilka jag ej kunnat bestämma, lia hittills hindrat mig från att besvara eder förolämpning. Såsom det ser ut /.■unna dessa omständigheter återupprepa sig i det oändliga, hvarför det förefaller mig lönlöst att förnya försöken, hvilka hittills varit fruktlösa och blott utsatt oss bada för toje oeh hån. Inom en manad är terminen afslutad, en gäng väl utom skolans område hoppas jag ni vilt lämna mig tillbörlig upprättelse.
Dupont svarade belt lakoniskt:
Till er tjänst.
Fjorton dagar senare bröt kriget ut. Samtliga elever i den klass korpralen tillhörde mottogo genast utryckningsorder och sändes till fronten, under det att andra årets elever befordrades till underofficerare.
»Ni kan lita på mig», hviskade Dupont i korpralens öra vid afresan, »vi mötas ännu en gång».
Detta sammanträffande ägde rum förr än någon af dein ville. En månad senare sändes Dupont och hans klasskamrater till fronten, befordrade till underlöjtnanter. Dupont blef åtskilligt förvånad när han fann, att ban beordrades till samma regemente, som hans förre korpral. Han sände honom genast följande varning:
Jag kommer. Ni förstår?
Dupont slöt sig till regementet den 29 augusti, kvällen före slaget vid Beaumont. Han hälsade sin gamle motståndare, då han mötte honom, med orden:
yl morgon, om ni behagar, kunna vi göra upp vårt lilla mellanvarande».
Regementets fyra officerare voro snart i fullt arbete och följande morgon, så snart som den nye underofficern anmält sin ankomst, skyndade han att möta korpralen i en närbelägen skogsdunge. Denna gången behöfde man ej diskutera om svärden voro skarpa eller ej. Men i samma ögonblick som antagonisterna stodo redo hugga in på hvarandra, endast afvaktande anfallssignalen, ljödo i riktning från Sommanthe en salfva. Denna g^ng voro preussarne orsaken till det sista afbrottet.
»Fienden!» utropade en af sekundanterna. »Mina herrar, en duell är otänkbar under dylika omständigheter».
»Säkerligen», svarade f. d. korpralen. »Vi måste ånyo uppskjuta vårt möte mr Dupont; men jag hoppas ni förstår, att jag ännu kräfver upprättelse».
Af alla munvatten fir nu, stmi Antlsepttcun
Extra koncentrerad Aseptol
à 2 kr. pr flaska
N:o 2 Vüdcmccum, N:u 3 Gahticlil
N:o 1 Stumatol etc. Jemför Prof. K. ALMQUISTS Intyg.
S:t Eriks Tckn Fabrik. Stockholm
Hnnonsera \ DVHR $ DH6
6
Källa: Project Runeberg ·