Hvar 8 dag – Årg. 2 (1900/1901)

Man ser häraf tydligen, att den stora rem-nan inom det ryska samhället alltmera utvidgas. På den ena sidan står intelligensen, på den andra byråkratismen. Hvartdera af de båda partierna ser i motståndarne fäderneslandets fiender, den nationella framtidens dödgräfvare. Gatuoroligheterna i Kieff, Moskva, Petersburg voro i främsta rummet egentligen endast symptom pa denna djupa motsats.

Studenternas stormiga uppträdande satte också städernas proletariat i rörelse. Detta är betydelsefullt, ty det var väl första gången i Ryssland som universitetsungdom och kroppsarbetarne gjorde gemensam sak mot polisen, myndigheterna, mot knutpiskan och det reaktionära trycket, enär de undre folkskikten hittills a myndigheternas sida uppträdt mot studenterna, hvilka de betraktat såsom tsarens fiender.

Ännu betydelsefullare är det emellertid för närvarande att larmet, som hörts i gatorna, tyckes hafva återväckt den slumrande kraften hos den ryska intelligensen och föranledt erfarna, allvarsamma, patriotiska män att träda fram och protestera mot det nuvarande regeringssystemet. 79 af Rysslands främste skriftställare och publicister, däribland den berömde sociologen Michailovskij, ana-tomen Lesgast, historikern Karjeff, författaren Maxim Gorkij, hafva underskrifvit en skarp protest mot kosackväldet och, da ryska prässen gifvetvis icke kunde tjänstgöra härvidlag, offentliggjort denna i den utländska pressen, där den nu genomgår verldsbladen. De protesterande framhålla, huru upprörda de äro öfver de begångna polisdåden och huru förskräckelse griper dem vid tanken pä landets framtid, som är öfverlemnad ål knytnäfvens och knutpiskans. De berätta att den ryska regerings-

O ROSTECKNEN 1 RYSSLAND

PETERSBURG: Peter den stores staty och Isacskyrkan.

tidningens redogörelse för oroligheterna i Petersburg var oriktig och att det hela var en enda brutal våldshandling från polisens sida, till hvilken ingen giltig anledning fans. Vidare hafva äfven högskolornas senatorer och professorer i verldspres-sen offentliggjort sin skrifvelse till tsaren. 1 denna heter det bl. a.:

»Genom förtryck utsläckas de bästa drifterna och i deras ställe komma egoistiska bevekelsegrunder, hvilka redan dessförutan äro tillräckligt mäktiga i värt dagliga lif. Att låta en ungdom uppväxa under sådana inflytelser betyder att frambringa och bibehålla ett tillstånd af förtryck i folkets lif, som slutligen för till nedgång och utdöende. Dessa förhållandens tryck kännes icke endast af ungdomen utan äfven af de äldre. Skall i ett autokatiskt regeradt land trogna undersåtars röst hindras att tränga fram till herrskaren? Ännu i detta ögonblick anse mänga undertecknandet af denna böneskrift vara en handling af största borgarmod. För att i trohet och vördnad kunna framföra sina önskningar inför sin herre, äro Eders majestäts undersåtar tvungna att handla i hemlighet, på det att polisen icke må få fast i böneskriften och un-danföra den innan densamma kommer i Eders majestäts händer. Under sådana förhållanden är lifvet outhärdligt. En tung likgiltighet hvilar öfver alla, intresset för offentlig verksamhet är försvunnet, och i alla regerings- och samhällslager saknar man män. Af lyfta genom en storhjärtad handling detta tryck, Sire! Visa förtroende för edra vördnadsfulla undersåtar och tillåt att den 1111 munkafleförsedda offentliga meningen får taga sig uttryck. Rörelsen bland studenterna skall upphöra af sig själf. De unga skola återvända till sina arbeten så snart de se, att de kunna fullända sina studier och taga fri och allmännyttig del i fäderneslandets angelägenheter».

Någon verkan af denna anmärkningsvärda skrifvelse har ännu icke försports. Man håller, säkerligen med full rätt, den nuvarande tsaren för att vara

PETERSBURG: Kasankatredalen. Del var frAn denna i slädens hjlirta belägna kvrka. i hvilken jemte krigstroféer förvaras en :i(>0-Ärig historiskt ryk I liar helgonbild, studenterna gjorde sitt förtviflade anfall dä de efter den mördade llogolepoffs begrafning liola les af polis och kosaeker med arrestering.

— 443 —