Sida 902
Emma Meissner
REINH. V. RaMSTEDT jr. - - Klädeshandel
Storkyrkobrinken N:o 7, STOCKHOLM (hörnet af vesterlånggatan)
Skandinaviska Bankens hus.
flobn Vttermans SänøbläcUsaffär
: STORA NYGATAN 11, STOCKHOLM.
Brüsselmattor, Linoleum- &. Korkmattor, Sängar, Resårmadrasser Tagel- &. - -- - - Krollspintmadrasser, Sticktäcken, Filtar, Borddukar, Turistsängar, Diva-ner, Fjäder, &. Dun jämte Tagel Krollspint, Ylleflock m. saml den mycket omtyckta Sveastolen.
Ii. 4 H, HASSELBLAD
roToaiArarr »mura
I» Sanne. » QfltriOIQ Rtalft 1144
odkameror: M®? Atelierkameroi Turistkameroi [-Förstorings-apparatei Magnesium--] {+Förstorings- apparatei Magne- sium-+}
lera rv- - lampor.
Svenska Hanokameror
Uolor. råitlluti|irtmiln|v och Hrnncl nu».lulu■■ .in rflhaftlc» i»ccj ar fioiftptikon.
ÖK BflFRfl RÖK
Egyptisk Cigarrett i
J. SAPOSNIKOFF Uteletoa 206 ■» » aÖTBBORQ.
Qlympiafeatern
(Direktör: H|almar Selander. :: :: : : Musikdirigent: Björn Halidén)
Nyhet! LIFVET PÅ LANDET.
Skådespel i fem akter af Fritz Reuter. Dekorationer och kostyrnskizzer af Carl Grabow. Attrjbulsr fr&n Vercb 4 Flothow.
Salongen innehåller 1,508 sittplatser till pris från 2.50 till 0.50.
Köp kontrollerade »ror!
MARGARIN från Margarin-A.-B. UNION. VBNERSBORO, ilr
närande f prisbillig delifcat ♦ kontrollerad
Cvål ocb parfymer
rikhaltigaste sortering äfvensom öfriga Hushållsartiklar häst ..ch billigast bo* ös» och våra fitertürsiiljiire. 1'risknraiit gratis och franko. Aktiebolaget
Tekniska Fabriken Röda Korset,
STOCKHOLM.
Den skönaste prydnaden
år Vackert H*r. Därför så vårda det väl och använd, på föreskrlfvet sätt, Z1 vertr' Ex-tralt Vegetal, som försäljes i Goteborg hos KONGL. HOFLCV. J. A. ZIVERTZ
†ei
V i*1
ef
Silfvermedalj i Stockholm 1897
Silvermedalj Stockholm 1897.
J. P. Löfberg & Co.
Pianofabrik
34 Malmskilnadsgatan STOCKHOLM.
ALLM. TELEFON a«S. Tillverkning ocb försäljning af Flyglar och Pianinon af ntm&rktbe-skaffenhet.
Reparationer emottagas. Gamla Pianon tagas I utbyte.
trösta sig och få en annan beundrare. Hon är sannerligen ej den som låter sig dragas hit och dit.»
»Nå väl! Behandla henne då som en belägrad stad och uthungra henne. Håll dig ständigt i hennes umgänge och låt ej någon annan man komma i hennes närhet, tills hon blir helt uppgifven af striden och lämnar sig på nad och onåd.»
Fénélon skakade fortfarande hufvudet, ty ingen af dessa idéer slog an på honom.
»Tag henne då med storm>, fortsatte generalen. Kvinnor tycka mycket om att bli tagna med storm, eljes försöka de gärna det gamla knepet att taga någon annan. Låt henne få den tanken, att du helt enkelt hvit om tycke. Det brukar hult hastigt slå ned deras öfvermod och kommer dem att förråda sitt hjärtas känslor. >
Öfverste Fenelon funderade en stund öfver det sista förslaget, hvilket i hans ögon var det bästa.
»Välan», sade han, »jag skall öfvertänka hvad du sagt, och om jag kan använda mig af ditt råd, skall jag låta höra af mig. Adjö, tills vidare och mången tack! Jag förmodar vi träffas i morgon.»
Generalen såg honom aflägsna sig och då han tillslöt dörren efter honom kunde han ej tillbakahålla ett leende.
II.
Följande dag, då öfversten tog sin sedvanliga promenad parken, fick han se föremålet för sina anfallsplaner, madame Tremaine, sitta under en lummig ek.
Så snart han märkte, att hon hade sin unga och vackra systerdotter i sällskap, erinade han sig genast generalens sista förslag.
Som om det skulle så varit gick lian direkt fram till dem, fattade en stol och slog sig ned bredvid den unga damens sida, i stället för att ägna Ester Tremaine sin uppmärksamhet.
»Har ni varit här länge, fröken Violet?» frågade han och blickade in i den unga damens blà ögon med oförställd beundran, under det att han knappt bevärdigade den unga •vackra änkan med en hälsning. »Jag kommer ihåg ni berättade mig, att ni hade minst ett halft dussin visiter att »Ilägga i dag.»
»Ja, det hade vi», svarade hon, »men vi föredrogo en
promenad för att få litet frisk luft, och dessutom äro de där visiterna tämligen enformiga.»
»Ja, i sanning! Detta är oändligt mycket trefligare. I-Iär riskerar man ej att bli klämd till döds som i de trånga tamburerna, och dessutom» — sade han med en blick på de grupper af promenerande, som rörde sig framför dem — »erbjuder parken ett ypperligt tillfälle att kritisera edra vänner. .Se t. ex. den där herrn framför oss. Han har tjänat sig en förmögenhet pä sin fabrikation af tvål, och nu ser ban sig om efter en aristokratisk fru, för att rätt kunna njuta af den. Ingenting mindre än en grefvedotter skulle anstå honom. Men jag beklagar den flicka, som far honom. Han är en förskräcklig tarflig person och ni kan ej gärna ta' i kol utan att bli svart.»
»Men ni kan väl ej heller taga i tvål utan att bli ren, eller hur?» frågade Violet Farwell med ett skratt.
Äfven öfversten skrattade och den tredje i sällskapet kände sig belt ensam. Hon hade alltid varit van vid att åtnjuta denne mans odelade uppmärksamhet allt sedan hon lärde känna honom, och det var någonting ovanligt för henne att höra honom skratta och prata med en annan flicka i hennes sällskap.
Jag skulle ej vilja gitta mig med honom, om jag vore flicka, för alla hans' millioner», fortsatte Fenelon. »Hans ansikte skiner som om ban användt sina tvålar att polera det med. Heta dagar tyckes det formligen glöda, och det är hett i dag också. Én sådan dag söm denna skulle jag hällre föredraga vistas på landet än i den kvalmiga staden.»
»Hvarför reser ni ej då? Det är väl ingenting som kvarhåller er i staden.»
Det var madame Tremaine som yttrade detta, och öfversten tyckte sig märka en anstrykning af sarkasm i rösten.
• Men jag vill verkligen ej resa», sade han. »I själfva verket har jag all anledning kvarstanna i London just nu.'
Och hvarför då?» frågade hon och vände sig om med viss anstrykning af nyfikenhet.
Under det hon framställde denna fråga hade fröken Violet upptäckt några väninnor ett stycke bort i parken, och då hon gick för att liälsa på dem flyttade sig öfversten öfver på hennes stol.
»Hvarför jag vill stanna», upprepade han, och upptog samtalet, som afbröts ett ögonblick däraf att den unga _(Forts, sid, s.)
Källa: Project Runeberg ·