Sida 1280
Veckans porträttgalleri
Under det man på redaktionslokalen mottog Barts osammanhängande berättelse, förundrade man sig öfver det grundliga arbete, han hade utfört, Plötsligt blef telefonsamtalet afbrutet.
Bart, som höll på att läsa upp de anteckningar, han hade gjort i den ordning han nedtecknat dem, hade just kommit till listan öfver döda och sårade, då telefonisten afbröt honom.
»Lyssna», sade han, »här skall ni få höra ett samtal med poliskammaren.»
»Vi hafva arresterat en man vid namn Allen Reynolds. Han har varit ingeniör vid bruket förut, men Hayvvorth afskedade honom för en månad sedan. Han bekänner, att han är delaktig i fabrikernas förstöring, men han vill ej namngifva sina medbrottslingar. Jag tror vi gripa dem innan morgonen, om de bara inte få nys om att Reynolds är arresterad.»
. Dét var nog för Bart.
»Gif mig the Globe igen, skynda er», utropade han. »Komplotten är afslöjad! Herre! hvad de andra tidningarne skola känna sig stukade!»
Telefonisten var nästan lika intresserad som reportern, och han hade just satt honom i förbindelse med tidningen igen, då någon häftigt knackade på dörren till gatan.
»Hvem kan det vara?» frågade Bart ängsligt.
Telefonisten gick till fönstret och samtalade med mannen nedanför, hvarefter han kom tillbaka till växelbordet.
»Det är en montör därnere, som måste upp för att undersöka linjen, hvilken kommit i olag genom explosionen. Ni får fortsätta att telefonera från droskstationen. Den ligger ett kvarter längre ned och är öppen hela natten. Tag edra papper och följ mig.»
Telefonisten öppnade dörren och ledde honom ned för trapporna till andra våningen hvarest en dörr stod öppen till en balkong.
»Gå ut där», sade den unge mannen, »tills montören har gått upp, då kan ni smyga er ned.»
»Tack», sade Bart, och stack en dollar i hans hand. »Ni har gjort mig en stor tjänst och jag skall aldrig glömma er.»
Några minuter senare smög sig Bart tyst ut och uppnådde droskstationen. Han ringde upp centralen och kom ånyo i förbindelse med sin tidning.
I verkligheten berodde explosionen på en mordbrandsanläggning, hvilket meddelande uppskakade hvarje man på redaktionslokalen. Hufvudredaktören var förtjust och han väntade otåligt på att få gratulera Bart. Han tänkte nu ej längre på att afskeda honom.
BONNIERS ^teborg
BOKTRYCK LITOGRAFI
BEGÄR
flNNONSPROSPEKT
KOCKUMS
EMALJERADE KARL
ÄRO DE BÄSTA
flrrrtar p|s|«ruidr»«•>*«-.
Källa: Project Runeberg ·
