Sida 577
Veckans porträttgalleri
HVAR 8 DAG
Sedan 1891 sitter professor B., väld af Uppsala stad, i riksdagens Andra kammare. Han tillhörde först Nya landtmannapartiet och har sedan slutit sig till det förenade partiet. Ehuru professor B. är en afgjordt konservativ natur, hyser han dock ingen fruktan för en del reformer. Han är sålunda pä intet sätt intransigent.
Att han är värdig att bekläda den Skytteanska professuren kan endast en mening råda om.
# ♦ *
Och eftersom vi nu äro i Uppsala, kunna vi ju i denna värens vackra tid fortsätta att en stund vara där och se oss omkring en smula. »Staden af evig ungdom», som det heter från ett håll, och »det murkna Torgnästet», som det heter från ett annat. Dessa ord läsas i en gammal Uppsalabeskrifning från 1840-talet och fortsättes af följande målande beskrifning :
»Den gamla Ynglingaättens och den nyas, lärdomens och sängens, nattvakornas och flitens, na-tions-salarnes och källar-salarnes, sexornas och natt-skrålets, mathämtarens och kajornas vidt namnkunniga stad; dit fosterlandet skickar sitt hopp och sin framtid, sin »robur & securitas», där alla dess tungomål ljuda i det förtroligaste charivari, alltifrån Stockholmskans fina, förfinade, halft förskämda urbanitet till Gottländska idiomets långsläpiga, sjungande, ärliga, nästan enfaldiga »plateiasmos». Du 1 några hänseenden tadelvärda och stygga, men i många, många, Gudi lof! friska, blomstrande, älske-liga stad, du gamla, kära Uppsala! Hvem har ej hört dig omtalas, och hvem har lefvat några år hos dig, utan att evigt minnas dig med glädje?...»
Så lydde omdömet för en sextio är sedan, och lyder det icke ännu i dag på ungefär samma sätt ? Uppsala förblir i det stora hela ständigt det samma, därför att ungdomen i alla tider är med små växlingar sig lik.
Men om Uppsalalifvet i det stora hela icke undergått större förändringar än samhällslifvet i allmänhet, sä har själfva staden förändrats desto mera.
Låt oss börja med några rader om domkyrkan! Den är, som bekant, Skandinaviens största kyrka, en gotisk kyrka med fransk anläggning och tre-skeppig. När kyrkan grundades, vet man icke med säkerhet, men det torde ha varit i slutet af 1250-talet. Det dröjde mer än ett och ett halft århundrade, innan hon blef färdig och den ursprungliga stilen blef aldrig riktigt genomförd, utan t. ex. väst-fasaden erhöll en »baltisk» form.
Uppsala domkyrka invigdes emellertid ar 1435. Den härjades sedermera manga gånger af eld och undergick därefter ytterligare förändringar. Ar 1702 blef kyrkan i grund förstörd, men redan 1701 kunde den äter öppnas för allmän gudstjänst. I november 1885 började den senaste restaureringen efter öfverintendenten H. Zetterwall förslag. Den afslutades ar 1893, s;* att ' sept. s. å. 300-årsminnet af Uppsala möte kunde här firas. Kostnaden för restaureringen
DEN GAMLA BONDEKYRKAN.
— om hvilken mycket olika omdömen fälts — uppgick till kr. 1,159,857. Den har, som man kan förstå, varit af genomgripande art. Bl. a. har hela sydvästra sidan och södra tornet stödts genom granitpelare i underjordiska brunnar — och härom är ju endast godt att säga. Kyrkan har också målats enligt inhemska motiv, och dvrbara fönster ha insatts, hvarjämte de flesta grafvardarne återställts i sitt ursprungliga skick. I domkyrkan finnas icke mindre än 21 »kapell», alla sevärda. Den gamla predikstolen är ett mästerverk, och ingen besökare underlåter att taga i betraktande S:t Eriks helgonskrin af silfver.
Vi gå nu förbi »Gustavianum» —det af Gustaf Adolf omkring 1632 uppförda akademihuset som på Carl XI:s befallning påbyggdes och som under årens lopp begagnats till olika ändamål — till universitet.
Grundstenen härtill lades af konungen den 10 april 1879, och den 17 maj 1887 invigdes den storartade byggnaden, öfver hvilkas portal lästes: »Att tänka fritt är stort, att tänka rätt är större». Arkitekten H. T. Holmgren har uppgjort ritningarne till universitetshuset, hvilket är i modärn renässans af granit, fogstruket tegel och kalksten utan puts. Beträffande det inre är den genom två våningar gående aulan med sittplatser för omkring 200 personer utom de 300 som rymmas i absiden, imponerande och praktfullt dekorerad.
Framför universitetsbyggnaden synes Geijers bildstod af professor Börjeson med den vackra figur, som blifvit kallad »Geijers tanke», på piedestalens framsida.
Helt nära domkyrkan, fastän i motsatt riktning till universitetet, komma vi till Skytteanum, där Skytteanske professorn har sin bostad. Carolina rediviva, bibliotekshuset (»det åter uppståndna»), som grundlades af Gari XIV Johan och uppkallats efter »Carolina», det pä 1700-talet nedbrutna kapitelhuset, är däremot beläget ett stycke härifrån och utgör Drottninggatans fond. Biblioteket är det största i Sverige och innehåller många stora sällsyntheter. (Forts, i sid. 57a).
- 566 -
Källa: Project Runeberg ·