Sida 653
Veckans porträttgalleri
ISAK GUSTAF CLASON.
NORDISKA MUSÉETS ARKITEKT.
Det var år 1889, som Nordiska museets monumentala byggnad började resa sig å Lejonslätten å Djurgården efter professor 1. G. Clasons ritningar. Ännu år 1898 var endast en tredjedel af den till allmogehall afsedda delen färdig, nämligen den mot Galérvarfvet vettande. Det var denna del, som, jämte en efter Agi Lindegrens ritning uppförd provisorisk tillbyggnad, användes för 1897 års utställning i hufvudstaden. Att arbetet framskred så långsamt, kom sig som bekant af brist å pängar. År 1896 utgjorde byggnadsfondens ehallning endast 35,158 kr. Men d:r Hazelius var icke den, som lät afskräcka sig af en dylik »obetydlighet». Han lyckades år 1898 utverka det första pänninglotteriet till förmån för Nordiska muséets byggnadsfond, och tack vare de genom detta lotteri och dess efterträdare influtna rikliga pänningemedlen har byggnadsarbetet på senare tiden framskridit så pass raskt, att man nu mycket väl kan se, huru det hela kommer att taga sig ut.
Nordiska muséets i svensk renässansstil utförda byggnad med dess imponerande hall — kanske den största museihall, som finnes — .kommer säkerligen att göra professor Clasons namn världsberömdt. Man kan häller knappast se en på samma gång mera storartad och för ögat behaglig byggnad, och det är jämväl dessa egenskaper, som karakterisera professor Clasons konst i allmänhet: han åstadkommer ovanligt förnäma och värdiga saker, men all stelhet och torrhet äro borta. Det är behag i noblessen, och detta behag härflyter till stor del från den förträffliga, på vissa viktigare punkter
koncentrerade ornamentiken.
•
Isak Gustaf Clason föddes den 30 juli 1856 på Rottneby nära Falun. Han blef 1874 student och samma år lärjunge vid Tekniska högskolan, där han ämnade studera till ingeniör. Emellertid öfvergick han 1877 till arkitekturafdelningen, hvilken stod under Gellerstedts ledning, och 1879 till Akademiens för de fria konsterna läroverk. Under professor Scholander genomgick han 1879—81 arkitekturskolan, erhöll k. medaljen och företog 1883 —1886 en utländsk studieresa. C. blef 1890 professor i arkitektur vid Tekniska högskolan.
Vi behöfva här endast erinra om några af de af professor Clason uppförda byggnaderna. Mest bekant är \äl det efter spanska motiv byggda von Hallwylska palatset vid Hamngatan i Stockholm, en pärla i sitt slag. Vidare Bunzowska huset vid Strandvägen, uppfördt 1886—1888, efter förebilder från den yngre franska renässansen. Det är uppfördt i råtegel itu d utmärkt ornering i huggen sten, ett material, som professor Clason gärna använder.
Andra af professor Clasons verk äro grefve Cl. von Rosens hus (1896), Adelswärdska huset vid Drottninggatan (1889), Telegrafhuset i Göteborg (1891), Lejondal i Upiand (1889), Kronovall i Skåne (1893), o. s. v.
Professor Clasons verksamhet har — säger intendenten Upmark i en uppsats om honom — i flere afseenden varit banbrytande. I en tid af schablon och handtverksmessighet uppträdde han som en verklig konstnär, och tack vare sin utomordentliga förmåga, sammansatt både af skapande fantasi och skicklighet att på ett fyndigt sätt begagna sig af äldre motiv, vann han seger. Kanske lycKades detta också så väl för honom, ehuru han ofta rönte segt motstånd, därför att han aldrig gjort sig skyldig till ölverdrifter.
Professor Clason är bl. a. ledamot af Stockholms stadsfullmäktige, och han har där, liksom många gånger i skrift uppträdt mot det okonstnärliga sätt, hvarpå stadsplanen i hufvudstaden genomföres. Det är att hoppas, att professor Clason skall kunna göra sig hörd bland stadsfullmäktige, så att hufvudstaden omdanas icke blott efter ekonomiska hänsyn, utan att äfven det konstnärliga elementet må komma till sin rätt, och vår fagra Mälardrott-ning i allo må komma att framstå i den dräkt,
som anstår hennes sällsynta skönhet.
* *
*
I samband med Nordiska muséets byggnad återgifva vi bilderna af de personer, som efter d:r Hazelius' död af styrelsen utsetts att förestå museets olika afdelningar.
För allmogeafdelningen och afdelningen för skråväsendet och arbetets historia har til] föreståndare utsetts amanuensen Per Gustaf Vistrand, hvilken sedan 1875 verkat för Nordiska muséet, sedan
>wv. unnantM juiuyr.-ui/ur, 6Mim,
EXTERIÖR FRÅN NORDISKA MUSÉET. — 642 —
Källa: Project Runeberg ·