Tillbaka Read Runeberg

Hvar 8 dag – Årg. 2 (1900/1901)

Originalsida 226
Originalsida 226
Originalsida 226
Originalsida 227
226–227

Sida 226

Veckans porträttgalleri

HUR MAN GÖR PANGAR

Fig. 5. MASKIN FÖR UPPSTUKNING AF KANTEN Å MYNTPLATTORNA.

om man disponerar öfver ett myntverk — ehuru visserligen icke på långt när så enkelt som att omsätta dem.

Hvarje svensk medborgare som till myntverket inlämnar guld af tillräcklig renhet äger att därför erhålla guldmynt mot erläggande af '/* procent af det utmyntade beloppets värde.

Präglingen af medaljer, som i Sve rige nästan uteslutande verkställes vid myntverket, och som under de sista åren gått i större skala än förut, sker numera till största delen i en från Paris införskrifven skruf-press (fig. 7), hvilken drifves af den för alla verkstäderna gemensamma ångmaskinen (fig. 8). Med undantag af förarbetet sker präglingen på ett med myntpräglingen likartadt sätt, men under det 60 stora mynt kunna slås på en minut fordrar ofta förfärdigandet af en enda medalj 60 minuter. Till följd af gravyrens djuplek å stämplarne måste nämligen medaljen underkastas åtskilliga slag af medaljpressen och glödgas emellan hvarje slag för att den af slaget uppkomna hårdheten hos metallen skall minskas.

En större medalj har att undergå 30 à 40 särskilda operationer, innan den är färdig.

Fig. 6. MYNTPRÄGLINGSRUMMET.

Källa: Project Runeberg ·