Sida 1256
Veckans porträttgalleri
ANNONSER FÖR
HVAR 8 DAG
FÖRMEDLAS I STOCKHOLM AF Fru LISA RUBENSON
allm tel 874 nybergsgatan 2.
Ledig annonsplats
OLOF RUBEMSON
HVAR 8 DAGS KORRESPONDENT
I STOCKHOLM
eiulasl i raltiklioncltn fin^elftjtenhelcr
allm. tel 874 nyb3rgsgatan 2.
KOCKUMS
EMALJERADE KÄRL
ÄRO DE BÄSTA
Under en lång tid kunde ban ej försona sig med tanken därpå, och han måste göra något för att ändra förhållandet. Han ville komma tillbaka och föra henne bort med våld — ja, ban väjde ej för att döda den gamle uslingen, som stulit en annans trolofvade.
Men under det tiden gick, växte detta giftermål in i hans medvetande såsom ett orubbligt faktum.
Han hade aldrig tadlat Anthoula, och ej ett ögonblick hade han tänkt, att hon föredrog gamle Kallinikos framför honom själf, och nu, då han fattade betydelsen af hennes ord, stod han där som slagen af blixten. Nu var allt öfver, och hon var fri igen. Plötsligt slöt han henne i sina armar, ropande:
»Välan då, han är död och nu kommer turen till oss!»
Men hon slet sig lös ifrån honom och stötte honom bort, sägande:
»Nej, nej! Nikola, min älskling, rör mig ej!»
»I himlens namn, hvarför ej? Ar icke den gamle mannen död, och du tillhör mig inför den högstes åsyn?»
»Tala ej om himlen. Jag är en brottslig kvinna, jag är förbannad-.
»Du — du förbannad!»
Och han skrattade.
»Jag är skyldig till den gamle mannens död».
Han drog sig ifrån henne en smula.
»Du — du dödat honom? På hvad sätt?» Han sänkte rösten till en hviskning och blickade skyggt omkring sig. »Med en knif, eller med gift?»
»Nej, nej! Men då anfallet kom, hjälpte jag honom ej, ej heller sprang jag efter doktorn, ty du skulle komma, och jag önskade att han skulle dö...!»
Betäckande sitt ansikte med händerna, gaf hon vika för sinnesrörelsen och sorgen, och föll i hysterisk gråt.
Nikola såg ej hennes brott från samma allvarliga sida. Att flickan skulle önska den gamle mannens död, syntes honom som den naturligaste sak i världen. Han försökte att tala reson med
henne, och måste anstränga sig för att öfverrösta hennes våldsamma sorg, då han spratt till vid ljudet af en röst.
Hallå, hvad står på här?» Det var Papa Spiro, prästen från den närbelägna byn Damala.
»Hvad gör ni här?» frågade Papa Spiro allvarligt. »Hvar är Kurie Kallinikos?*
•Lyssna, fers helighet. Jag gick just förbi på vägen till min moders hus, då Anthoula ropade på mig och berättade att Kurie Kallinikos just hade dött».
»Hvar är ban», sade ban. »Där i huset. Han dog just som Ægina kom in i hamnen, och Anthoula stannade ej för att hjälpa honom. Vi — vi älska hvarandra, och de tvingade henne — »
»Jag känner till den där historien», sade den vänlige gamle prästen, »det var ledsamt — ledsamt. Men den gamte mannen är nu död. Frid hvile öfver hans stoft! -
»Ja, det är hvad jag sagt Anthoula, men hon känner sig nästan skyldig till hans död, emedan hon ej har gjort något för honom, och önskade honom död>.
»Du gjorde orätt, min dotter, men du var svårligen pröfvad. Värre synder än dina hafva blifvit förlåtna».
Anthoula kände som en sten blifvit lyftad från hennes bröst, och hennes hjärta fylldes med glädjens solsken För hennes barnsliga sinne, stod denne man som en himlens representant, som ett dess utvalda sändebud. Hon föll till sin älskades bröst med lättnadens suck. Prästen insvepte sig i sin långa mantel och fortsatte sin väg.
Nikola slöt sin älskling tätt intill sig och hviskade i hennes öra:
»Min! Min! Min!»
Som de där stodo, fingo de höra den gamle Kallinikos med af vrede darrande stämma ropa inifrån huset:
»Anthoula, Anthoula!»
Den gamle mannen hade återuppvaknat från sitt anfall.
Göteborgs Bokhälleriskola,
Götabergsgatan 8, Göteborg.
Vid ltfroBliBtaUcn motUgaii »iiv«1 tmlnllga lulu kvinnlig* elnvør rid hvilken lid *.»m hKUt pà L«r> linnen i BOKlUl.LKKl, »|u
slug. VÄLSKRIVNING, RUNDSKKIKT, KATT-SKRIVNING, HÄKXISO, VEXEL1.ARA. ALL-MANNA KONTOIWUÖHOUAI.. STKSHOKAH, SVENSKA, XVfKA i,,li KNUEL8KA. Aum.,,» Äro Tülfrin. Billig, »fglfirr OBS.'. Oru,ullig och fullständig unrtervixning. Skolan är behjälplig all anskaffa plutner at tina elever. rrospekt kontuadhfrllt pA begäran.
Carl A. C. Scherman.
ONNIERS
* w w GÖTEBORG
BOKCR?CKeRI CICOSRHfl
BOKBIND6RI
REKOMMENDERAS
Källa: Project Runeberg ·
