Sida 134
förkofran på industriell väg förtjenat att på historiens blad få sitt namn inristadt, så var det visserligen denna. -- Hon föddes 1627 och blef 1643, vid 16 års ålder, gift med riks- och kanslirådet Gustaf Gabrielson Oxenstjerna, men enka redan vid 21 års ålder. Oxenstjerna blef, märkvärdigt nog, för sina tvänne döttrars skull, tre år efter sin död upphöjd i grefligt stånd. -- Grefvinnans skönhet, hennes intagande väsende, hennes utmärkt goda hufvud -- allt detta, i förening med hennes höga börd, gjorde, att hon blef föreslagen till maka åt konung Carl Gustaf; och hade detta förslag gått i fullbordan, så skulle deraf de lyckligaste resultater för land och rike hafva visat sig. Danska ministern rapporterade redan i November 1649, hurusom förslag var å bane till giftermål mellan hertig Carl Gustaf och Maria De la Gardie, och Ebba Brahe skref till friherrinnan Forbus ännu d. 31 Jan. 1652: "mäd Maria ågh härtigken är än ovist, då jagh någhe förnimmer skal min k. dåter som en af hänas nämsta kärasta förvanter är få först vetat." Enkegrefvinnan Oxenstjerna var från 1651 till 1654 öfverhofmästarinna hos drottning Christina, som väl önskade att afleda hertigens frieri "till drottningen och kronan", genom att ställa framför sig sin öfverhofmästarinna. -- Grefvinnan gifte sig emellertid icke för andra gången, utan förblef enka ända till sin död, d. v. s. i fyratioåtta års tid.
Det var under sin långa enketid, som hon visade sig på ett så mångfaldigt sätt verksam för fosterlandets bästa, och märkligt är, att en ensam qvinna kunnat åstadkomma så många stora och allmännyttiga ting.
Bland hennes första företag var, att år 1667 åter upptaga Höganäs stenkolsverk, hvarifrån hon försåg fyrarne på Kullen, Falsterbo och Nidingarna med stenkol, samt äfven utskeppade sådana. Derefter anlade hon klädesfabriker vid Tyresjö, från hvilka hon kunde leverera 30,000 alnar kläde till härens behof. Härtill införskref hon väfvare och färgare. -- Så lät hon uppköpa och till Spanien utskeppa bräder, anlade ett gevärsfaktori, deltog i Westerviks skeppsvarf, i afrikanska kompaniet, i palmstruckska banken; upptog en ny grufva o. s. v. Derjemte försummade hon ej åkerbruket och dref en betydlig spannmålshandel. -- Men reduktionen, jemte hennes eget stånds afund och motsträfvigheten mot det prohibitiva systemet, som hon ansåg böra skydda och understödja den inhemska industrien, ådrogo henne förluster och obehag, hvilka förbittrade slutet af hennes lefnad, hvartill kommo otrogna fogdar och förvaltare, så att hon invecklades i en mängd processer, dem hon likväl skötte med lika mycket förstånd och drift, som sina öfriga angelägenheter. -- Hennes afundsmän anstiftade till och med emot henne ett slags högmålsprocess, der Satan sjelf sades genom en "cörperligen besatt piga" hafva angifvit henne, jemte flera andra förnäma, för stämplingar mot konungen. Riksrådet frikallade henne likväl helt och hållet och förklarade angifvelsen vara af noll och intet värde. Då högmålsprocesser kunna uppstå på angifvelser från Blåkulla, är det lätt att bli invecklad i processer om myterier m. m.
Huru Töresö, nu Tyresjö, såg ut under grefvinnans tid kan ses i Dahlbergs Svecia Antiqva. Det var bygdt i fyrkant med 5 torn. På detta ställe anlade hon också messingsbruk och vantmakerier. Hon gjorde sig ej litet besvär med att på sina egendomar vid Pejpus och Ladogas stränder införa åkerbruk. Reduktionen bröt hennes förmåga och tog hennes redbarheter, ehuru hon tyckes mest ha arbetat för fäderneslandets förkofran i industriell väg. I banken förvarades till 1828 en kista fylld med handlingar, som utvisade hennes oerhörda företagsamhet. Mycken väckelse till rationell verksamhet måste ha gått ut bland nationen från hennes långvariga, outtröttliga ansträngningar. Hade hon blifvit Carl X:s gemål, hvilket var i fråga, så skulle hon, med sin kraft, lyftat nationen.
Denna ädla, upplysta och för sitt fosterlands väl nitiska qvinna afled 1696. Hon hade tvänne döttrar, Gustafva Johanna, som 1669 blef gift med öfverståthållaren Christoffer Gyllenstjerna, och Märtha Elisabeth, som 1672 blef gift med general-guvernören Gustaf Banér.
Deland, Elisabeth, född d. 14 Nov. 1831, är dotter af konstnärsparet Pierre Deland och hans maka, född De Broen. Hon egnade sig redan från sin tidigaste ungdom åt scenen och uppträdde, under flera år, med mycken framgång vid sina föräldrars trupp och under deras ledning, först som flicka och sedan äfven som fru.
