Sida 252
kalladt Rotebo, till Östra Tollstads församling, till förmån för kapellansenkor inom socknen.
Kurck, Brita, dotter af riksrådet och presidenten Jöns K., blef 1645 gift med rikskammarrådet Gabriel Oxenstjerna. Hon lät uppbygga Åkers kyrka i Roslagen, med ättens familjgraf, samt stenhuset på Margretelund. Hon skänkte till sockenkyrkan en altartafla af Spagnoletto, som konung Gustaf III fick utbyta mot en kopia och 600 rdr species. Originalet förvaras i Riksmuseum. -- Mannen blef efter sin död upphöjd i grefligt stånd. -- Enda dottern Märtha blef 1669 gift med öfversten Evert Horn; varande deras bröllop det första som efter nya ordningen skedde. -- Grefvinnan Brita Oxenstjerna dog 1671, och med son-sons-sonen Gabriel, som afled 1803, utgick den grefliga ätten till Kronoborg. Denne ättling af en så lysande stam förstörde i sin ungdom all sin ärfda förmögenhet, avancerade till löjtnant vid Dragonerna, men blef för hvarjehanda brott dömd till lifstidsfängelse på Malmö fästning. Slapp ut, tog tjenst vid Lifgardet som simpel karl och kunde icke förmås att ändra sitt lefnadssätt.
Kurck, Catharina Elisabeth, den föregåendes halfsyster, blef 1659 gift med öfversten Axel Posse. Hon hade förut varit hoffröken hos drottning Christina. -- I Fogdö kyrka i Södermanland ligger hennes stoft begrafvet, i en stor kopparkista. Hon hade år 1664 låtit tillbygga nämnda kyrkas sakristia, samt år 1682 förärat samma helgedom ett orgelverk, prydt med hennes och hennes mans vapen.
Kursel, Maria Elisabeth, död 1678, var dotter af ståthållaren i Nerike Jost K. och gift med lagmannen, generalguvernören i Liffland, amiralen och riksrådet Erik Ryning. Hon är begrafven i Wadsbo kyrka, åt hvilken hon år 1655 gaf ett hemman, Berga, till kapellansboställe. År 1661 gaf hon altartafla och altarkläden till Örebro kyrka, och 1674 altartafla till Nyköpings Allhelgonakyrka, samt kyrkskruden och prydnaderna till Blackstas och Wadsbro kyrkor, hvarjemte hon afsatte 3000 rdr rmt till sin begrafning.
Kylberg, Mariana, dotter af kapten L. W. K. på Sotenäs, afled i början af år 1864 på nämnde egendom. Hon idkade med god framgång målarekonsten, för hvilken hon egde mer än vanliga anlag; och vid flera expositioner, som Götheborgs konstförening föranstaltat, har man haft tillfälle att se prof på hennes talang. Mamsell Kylberg erhöll af regeringen ett resestipendium å 800 rdr rmt för vidare utbildande af sina anlag; men döden, som efter en längre tärande sjukdom träffade henne, har nu omintetgjort möjligheten af att göra det fruktbärande. -- Hennes far målade äfven ganska skickligt landskap i olja, samt utmärkte sig för sina lyckade teckningar till fru Lenngrens skaldestycken. Han var dessutom namnkunnig såsom skicklig jordbrukare och författare i landtbruksvetenskapen. Fadern öfverlefde ej länge sin dotter; han dog hösten 1865, 68 år gammal.
Kåse, Maria, är märkvärdig för sitt ovanligt långvariga äktenskap, äfvensom för den förundransvärdt höga ålder, som både hon och hennes man, ståthållaren och öfversten Nils Pederson Sjöblad, uppnådde. Då nämnde herre dog var han 127 år gammal, och de båda makarne hade då sammanlefvat i 90 år. -- Fru Maria, som var dotter till ryttmästaren Peder Kåse, föddes 1528 och dog 1643, således 115 år gammal. -- Anrep kallar henne Malin, men af andra kallas hon Maria.
Königsmark, Maria Aurora. Königsmarkska familjen har tvänne gånger blomstrat i Sveriges historia. Första gången, 1346, var en Johannes Königsmark anförare för den brudskara, som till Sverige beledsagade konung Erik XII:s brud, drottning Beatrix. Denna ätt qvarstannade och fortlefde sedan i Sverige i omkring 200 år. Andra gången, 1629, inträdde Hans Christoffer Königsmark, öfvergifvande kejserliga österrikiska armén, i konung Gustaf II Adolfs tjenst, och blef den fjerde och sista af de stora svenska fältherrarne under tyska 30-åriga kriget. Lika lysande som Hans Christoffer bilxtrade öfver norden, lika bragdrik var hans son Otto Wilhelm K. i södern, i striden mot turkarne, och af sonsonen Conrad (Curt) Christoffer, guvernör öfver Bremen och Verden, föddes Maria Aurora Königsmark i slutet af 1660-talet. Hennes skönhet och utmärkta talanger ådrogo sig tidigt allmän uppmärksamhet, och många förnäma tillbud till giftermål gjordes henne. Man vet icke huruvida hennes
