Sida 398
Äfven i "Konst- och Nyhets-Magasin", som utgafs och redigerades af baron Boye, infördes flera små bitar i bunden stil med signaturen C. A. S. Hennes sista roman, "Qvinnan utan Förmyndare", införd 1840 i Thomsens "Kabinetts-Bibliothek", väckte på sin tid uppmärksamhet och blef föremål för olika bedömanden.
Af naturen rikt begåfvad, hade hon utan tvifvel under andra förhållanden blifvit en ganska lycklig författarinna. Så ung och oerfaren, utan en litterärt bildad vän vid sin sida, må det snarare väcka deltagande än förundran, om hennes försök ej hunno den utveckling, som motsvarade hennes anlag.
I början af 1830-talet lästes i den Litteraturtidning, som utgafs i Upsala, skarpa recensioner, såväl öfver hennes första romaner, som hennes dikter. Palmblad och Atterbom voro recensenterna. Om den sistnämnde, med sitt milda, älskliga sinnelag, känt så väl hennes person, som de motiver, hvilka förde henne in på en för qvinnan i allmänhet så vådlig bana, äro vi öfvertygade att hon i honom funnit, i stället för en skoningslös, sträng domare, en uppmuntrande vän och vis rådgifvare.
Hennes helsa undergräfdes i förtid. De fjorton à femton sista åren af sin lefnad egnade hon åt barnaundervisning.
År 1845 flyttade hon till Motala köping, der hon egde sin egen lilla hushållning, undervisande fyra à fem barn, som tillhörde tvänne familjer. Följande höst ådrog hon sig genom en häftig förkylning hastigt utvecklad lungsot. Det oaktadt undervisade hon alltjemt sina elever tills dagen före sin död. -- Hon afled, i förenämnde köping, d. 24 Mars 1847, kl. 1/2 11 på aftonen. I likhet med skalden Nicander, förutsade hon på slaget stunden för sin bortgång.
Strussenfelt, Ulrika Sofia, syster till den föregående, föddes i Skåne d. 9 Maj 1801. Vid nyss fyllda två år förlorade hon sin mor, en till förstånd och hjerta rikt begåfvad qvinna. Vid moderns död upptogs hon af sina morföräldrar såsom eget barn, och flyttade hon med dem 1805 till Östergöthland, der de i närheten af den gamla klosterstaden tillhandlade sig en större egendom, Hofgården, på hvilken hon tillbragte sin barndom och första ungdom.
Alltsom hennes förstånd utvecklade sig, tillkännagaf hon anlag för bokliga kunskaper, men mindre för de arbeten, som tillhörde hennes kön -- ett ämne till många bekymmersamma stunder. Det oaktadt sysselsatte hon sig, ända till trettionde året, väsendtligast med handarbeten; vid denna tidpunkt fördes hon oförmodadt in på författarebanan, hvilken hennes syster beträdt före henne. De första åren utgjorde hennes skriftställeri endast lediga stunders förströelse. Under tiden fattade hon den föresats, att aldrig skrifva en enda rad för tryck. Men omständigheter, som ej här behöfva nämnas, föranledde herr Thomson att af henne begära en originalroman till sitt Kabinetts-Bibliothek. Om denna uttryckliga begäran ej af honom blifvit framställd, hade troligen aldrig något originalarbete af hennes penna erbjudits vår läsande publik. Icke utan mycken tvekan villfor hon hans önskan. Det ena steget drager det andra med sig i spåret, och sedan 1842 har hon under skiljaktiga signaturer skrifvit flera romaner, deribland äfven historiska, samt ett större antal följetonger, af hvilka de flesta äro införda i Jönköpingsbladet och Östgötha Correspondenten. Fullt medvetande af det ansvar, som en historisk roman ålägger en författare, hade hon icke, om det ej varit för att gå sin förläggares önskan till mötes, vågat sig in på detta gebiet; men hon anser sig sjelf dock skyldig den rättvisa, att säga, att hon åtminstone försökt att samvetsgrant studera sig in så i de karakterer, hon tecknat, som den tid, under hvilken hon förlagt sina berättelser. Men de inskränkta resurser, som en småstad erbjuda, jemte andra förhållanden, hafva mången gång korsat hennes goda vilja. Hennes första roman var "Ett presthus på landet", derefter följde tvänne andra romaner, införda i herr Thomsons Bibliothek. Mest har hon arbetat åt herr löjtnant Ridderstad, så hvad originaler som öfversättningar beträffar, och har hon oftast begagnat pseudonymen "Pilgrimen". Åtskilliga romaner, isynnerhet i Ridderstads Bibliothek, hafva dock utkommit utan signatur. Vi uppräkna här en del af hennes arbeten: "Informatorn och Aristokraten", "Meningsstriderna", "En Monomani", "En Åskvigg", "Wera, eller Trohetens prof", "Sveriges första Romanförfattare", "Perlbandet" (scener i
