Sida 163

fruktsam, utan i den mån deras pung är fylld." -- Bellman blef sekreterare med 3000 daler kopparmynt i lön, af hvilken han lemnade hälften till den som förrättade tjensten.

Ficker, Anna Maria Franziska Charlotta, dotter af kammarmusikus Ficker och dess fru, född Widerberg, föddes d. 16 Juni 1813. Hon kom vid sjutton års ålder, år 1830, såsom elev till Kongl. theatern, der hennes skönhet och gratie snart nog väckte uppseende, samt de hos henne af naturen nedlagda anlagen, allt mer och mer utbildade i en god skola, voro en säker borgen för hennes framgångar och publikens gunst, hvilken ock i rikt mått skänktes henne. -- Hon gifte sig, d. 16 Juni 1839, med premieraktören vid Kongl. theatern herr Nils Almlöf, då enkling och förut hennes lärare, och som nu fann ett vida större intresse i att bilda henne för en konst, den han sjelf med så mycken kärlek omfattade.

Fru Almlöfs första roll, den hon ännu med en glad känsla erinrar sig, var Selindas i Kalifen i Bagdad; den andra var Annas i Siri Brahe. Hon spelade äfven, medan hon ännu var ogift, titelrollen i Preciosa, der hon var alldeles förtjusande, samt i Cendrillon, icke titelrollen, utan en af systrarna, Clorinda eller Thisbe. Hon hade äfven en af de unga prinsarnes roller i Kung Edvards söner, Ida Münsters i Herman von Unna, jemte en oräknelig mängd andra.

Genast efter sitt giftermål spelade herr och fru Almlöf tillsammans i en pjes kallad De gifta, hvilket särdeles roade både dem sjelfva och publiken. -- Bland fru Almlöfs mest framstående roller, efter hennes giftermål, märkas: Anna af Österrike, titelrollen, Drottning Anna i Ett glas vatten, samt drottning Hedvig Eleonora i Lucidor den olycklige. Hon spelade äfven med stort bifall i Trettio år af en Spelares lefnad, i Postiljonen från Lonjumeau, samt lady Morton i Natt och Morgon.

Då fru Almlöf, till hela den theaterbesökande publikens stora saknad lemnade scenen, och det för alltid, 1859, hade hon på sin afskedsrecett, d. 27 Juni samma år, Lucidor, samt Ålderdom och älskvärdhet, der hon hade tillfälle att utveckla hela sin talang, hela sin gratie, inför en lika hänryckt som sorgsen allmänhet, hvilken i tysthet grämde sig öfver att den skulle förlora denna älskliga konstnärinna, den man fann, i trots af de flydda 29 åren, vara samma ljufva uppenbarelse, som då hon först visade sig på scenen.

Ficker, Mathilda Fredrika, född d. 3 Sept. 1814, en syster till fru Almlöf d. ä. och med henne delande så väl undervisningen i kungliga theaterskolan, som bostad och vård i de privata hus, der theatern plägade inackordera sina unga elever. Hon kom redan såsom barn att på scenen uppträda. Ehuru ett år och tre månader yngre än systern blef hon dock elev långt före henne, ja, flera år förrän Charlotta Ficker någonsin tänkte på att beträda tiljorna.

År 1829 började hon att uppträda i barnroller. Den första af dessa var Jeannas i Testamentet, der hon spelade en lång scen med den oförgätlige Lars Hjortsberg, hvilket hon ännu i dag med den innerligaste förnöjelse erinrar sig.

Såsom ung flicka uppträdde Mathilda Ficker först i Annettes roll i Lilla matrosen. Hennes röst hade en förvånande böjlighet, och såsom koloratursångerska var hon oförliknelig. Tonerna ur hennes lilla vackra mun följde hvarandra såsom perlorna på ett band, och klara voro de, klara och välljudande, som den mot skyn svingande lärkans. Dessutom hade ögat en fröjd af att se den lilla veka, blonda, elflika gestalten, så ungdomlig och fin, ännu under flera efter hvarandra framskridande decennier.

Mathilda Ficker gifte sig 1836 med kammarmusikus Fredrik Gelhaar. Hennes första roll som fru var Isabellas i Duellen. Bland många andra spelade hon äfven Isabella i Robert, som för första gången uppfördes 1839. -- I Norma hade fru Gelhaar Adalgisas roll och många äro de, som med verklig förnöjelse minnas huru väl duetten gick mellan Adalgisa och Norma, hvilken var Jenny Lind. -- Fru Gelhaar har äfven i Köpenhamn uppträdt på tvänne konserter, den ena gifven af Ole Bull, den andra af Prume. -- År 1860 tog fru Gelhaar afsked från scenen.

Flemming, Elin, född 1578 och död 1654, var dotter af ståthållaren Claes Hermansson Flemming och gift med landshöfdingen och rikskammarrådet Peder Erlandsson Bååt d. y. De bodde på det stora godset Östanå i Kulla socken uti

Skannad sida 163