Sida 235
J.
Jakobsdotter, Christina, som blef stammoder för flera adliga ätter, var först gift med smeden i Örebro Nikodemus Ahusen, hvilken tillika var handelsman och rådman i nämnde stad. -- När Christina Jakobsdotter blef enka, 1597, gifte hon om sig, och det med Michael Danckwardt, en af sin förre mans fordne arbetare, som sedan blef faktor för gevärsfaktoriet i Örebro. -- Hon hade med Nikodemus Ahusen flera barn, af hvilka det äldsta, sonen Johan, slog sig på studier och blef en utmärkt lärd man. Han öfversatte Euclides på svenska och arbetade mycket i samma rigtning. År 1636 blef han adlad och antog dervid namnet Lilljeström. Uppmärksammad af regeringen steg han allt mer på ärans trappa, blef president i Stadskansliet och var vid sin död, 1657, president i pommerska regeringen. -- Hans halfbroder, Christina Jakobsdotters son i sednare giftet med faktorn Danckwardt, hette Claes (Anrep benämner honom Niclas) och lofvade i början ingenting, hvarken godt eller stort, utan gaf snarare rätt många skäl till den tanken, att han skulle bli sina föräldrars sorgebarn. Han var en yr och öfverdådig yngling, som hade många bullersamma äfventyr, tills han ändtligen blef soldat. Men han hade klokhet i hufvudet och styrka i armen, så att han tjenade upp sig, och det ända till general-löjtnant. -- Äfven han blef adlad, hvarvid han bibehöll sin fars namn Danckwardt, men lade till detsamma broderns adliga namn Lilljeström, så att det blef Danckwardt-Lilljeström. -- Såsom något egendomligt i Danckwardtska slägten vilja vi äfven tillägga, att en Joachim D., som var borgmästare i Nyköping, blef gift 3 gånger och hade 29 barn, och dennes son Peter blef också borgmästare, men i Norrköping, samt var äfven 3 gånger gift och hade lika många barn, eller 29 stycken. Joachim D. hade en egen trivialskola i sitt hus för barn och barnbarn, af hvilka 88 lefde vid hans död 1648.
Jakobsdotter, Greta. På Danmarksholmen, en holme vid inloppet till Skurösund, omkring en mil från Stockholm, bodde ännu år 1831 en torpareenka Greta Jakobsdotter, född i Westmanland år 1728. Hon och hennes man utgjorde de enda invånarne på den lilla holmen. En dotter, deras enda barn, afled vid 10 års ålder. Efter 32 års sammanlefnad drunknade mannen, och enkan qvarbodde sedan under en lång följd af år på holmen, der hon tillbragte ett verkligt eremitlif, helst under vintern, då hon sällan besöktes af någon. Hennes sällskap bestod af en get och en katt, hvilka hon likväl måste göra sig af med, i anseende till brist på föda åt dem. Geten slagtades derför; men med katten lyckades dränkningsförsöket ej bättre, än att han räddade sig och återvände hem till sin matmoder. Gumman, som häruti trodde sig se Guds finger, beslöt att icke skilja sig vid den trogne vännen och hädanefter aldrig döda något djur. Hennes föda bestod för det mesta af bröd och potates, och hennes dryck var vatten. Saltvaror kunde hon icke förtära, utan bortgaf vanligtvis genast hvad hon af sådana stundom erhöll till skänks. Hennes sömn var under de sista åren till det mesta blott ett slags stilla slummer. Af brist på ljus måste hon tillbringa de långa höst- och vinteraftnarne i mörkret, utan att, i sin enfald och frihet från alla passioner och begär, plågas af den förnäma verldens sjukdom: ledsnaden. År 1835 flyttades hon, i anledning af en påkommen sjuklighet, öfver till fasta landet, till en annan gumma, för att ega något sällskap. Hon hemtade sig likväl från denna sjukdom; men ovanan vid umgänge, en förändrad diet, smaken för kaffe, som hon här hade tillfälle att oftare erhålla och som hon förut högst sällan njutit, undergräfde hennes helsa, så att hon afled följande året, 107 år gammal.
Jakobsson, Agnes Galathé. Lyrisk skådespelerska; född i Stockholm 1837; elev af Julius Günther; fullkomnade sin musikbildning vid konservatoriet i Prag 1857; återkom till fäderneslandet 1862; engagerades följande året vid Kongl.
