Sida 216
annorstädes. -- Hennes broder, S. A. Hollander, är också mycket känd för sina utgifna skaldestycken m. m.
Holm, Ottilia, dotter af den 84-årige, verksamme kontraktsprosten Carl Johan H. i Själevad. Ottilia H. har brutit sig en ny bana som diakonissa, och är troligen en af de första som från Diakonissinrättningen i Stockholm utgått och blifvit berömd för sina goda gerningar. Man erinre sig först huru hon, efterskrifven till Danmark under kriget 1863, der vårdade och skötte de i kriget stympade med så stor ömhet och skicklighet, att de danska tidningarne högt lofordade hennes outtröttliga nit, ej allenast som sjukvårdarinna, utan äfven som tröstare i nöden. Efter detta krigs slut fick hon sedan tillfälle att ytterligare utmärka sig, ty efter den stora jernvägsolyckan vid Sandsjö i Dec. 1864, der så många menniskor blefvo skadade till lif och lemmar, blef hon äfven ditkallad för att i Jönköping sköta och vårda de stympade, hvilket kall hon fullgjorde så till läkares och menniskovänners belåtenhet, att de för framtiden fästade henne vid Jönköpings lazarett, der hon nu är antagen till vårdarinna.
Holmberg, Emilie Augusta Christina, född i Stockholm d. 6 Maj 1821, intager ett ej så litet rum bland svenska qvinnor; ty hon var ej allenast sångerska, pianospelerska och kompositör, utan äfven författarinna, och gjorde sig för dessa talanger berömd i sitt fädernesland. Hon är också troligen, näst Jenny Lind, den svenska sångerska som mest är känd i Norra Amerika. Redan som barn egde Emilie en ovanlig färdighet på piano. Hon började redan då komponera och sjöng sedan också sina små barnkompositioner för sina umgängesvänner. Det dröjde ej länge, förrän hon, redan vid 15 års ålder, lät höra af sig genom att från stentrycket utgifva sina första musikaliska kompositioner, hvilka sedan hvarje år ökades. Sålunda har hon satt musik till kanske 50 olika sånger, författade af Euphrosyne, Böttiger, Dahlgren, Carlén, Atterbom, Berangér, Mellin, Franzén, Unonius, Cronhamn, Runeberg, Wenström, m. fl., ej förglömmandes flera sånger, hvartill hon sjelf författat orden. Vi hafva sett 7 olika arbeten af hennes kompositioner dedicerade till fru Ulrika Brendler, hofsångaren J. Berg och professor E. Drake, men detta torde ej vara alla. Några af hennes kompositioner äro mycket kända och många sånger sjungas i hennes hemland, utan att man vet att melodierna äro af henne, såsom t. ex. "Hök och Dufva", af Dahlgren, och till Böttigers ord: "Ur stormarna ser jag en aflägsen hamn" etc., äfvensom "Till skogs en liten fågel flög", af Atterbom, "Sof, oroliga hjerta, sof", af Runeberg, och "Göken gal i lunden", af Dahlgren.
Redan helt ung uppträdde hon som sångerska och pianospelerska. Vid 17 års ålder, d. 30 April 1838, arrangerade hon en musikalisk soiré till förmån för de hungrande och nödlidande i Dalarne, och ehuru biljetterna kostade endast 1 rdr, uppgick behållningen till 330 rdr. Den 13 December samma år hade hon en musik-soiré i Linköping. Hon uppträdde sedan med mycket bifall på flera konserter i Stockholm.
År 1841 inrättade hon ett musikinstitut i Stockholm, och 1843 företog hon, tillsammans med skaldinnan Euphrosyne (fru Nyberg), en resa till Paris. Efter sin hemkomst blef Emilie H. d. 27 Sept. 1844 gift med brukspatron Peder Hjalmar Hammarsköld, hvilken oförmodadt kom i ekonomiskt obestånd och reste till Amerika, dit hon äfven följde honom och der hon redan d. 28 Febr. 1845 arrangerade en stor vocal- och instrumental-konsert i Washington, i Armory Hall, vid hvilken äfven Ole Bull biträdde. Efter detta första lyckade uppträdande gjorde hon en konstresa genom de förnämsta städer i Amerika; i New-Orleans hade hon samma år en konsert, hvarom musikrecensenterna yttrade sig: "Nyligen hafva vi haft nöjet att höra madame Hammarskölds föredrag, en dam, hvilken vi i dessa spalter förut omtalat; med nöje begagna vi detta tillfälle att uttrycka vår beundran för hennes sällsynta musikaliska talang. Hennes föredrag på piano är oöfverträffligt. Vi hafva hört de mest beryktade pianister, som besökt Förenta Staterna, och vi kunna icke påminna oss någon, som skickligare behandladt instrumentet. Det är icke allenast i det mekaniska utförandet, som hon öfverträffar, hastig och säker är hennes takt, hon ger medelst sin musik så förvånande intryck, att det mest ovanda öra kan uppfatta behag. -- Såsom sångerska har mad. H.
