Sida 343
R.
Ragnild. Med detta namn finnas i Svenska historien två drottningar. Den första var Inge den Godes andra gemål, som fått tillnamnet den heliga, och Inge II:s, som var en dotter af Ole Halstan. Enligt en annan berättelse tillägges helgonvärdigheten den sednare, hvilken, efter sin gemåls död, företog en resa till Rom och Jerusalem. Härunder anfölls hon af röfvare, som fråntogo henne alla hennes kläder, då en engel nedsteg från himmelen och gaf henne andra. Efter hemkomsten blef hon första abbedissan i det af hennes gemål anlagda Wreta kloster, och förklarad för helgon. Hon är begrafven i Södertelje. -- Om en annan Ragnild berättas, från medeltiden, att hon i Söderköping orättvist blifvit anklagad för ett brott och dömd till döden. Hon bad då till Gud, att han måtte låta ett underverk ske, för att bestyrka hennes oskuld. Detta skedde äfven, och på det stället, der hennes rena blod flutit, uppsprang en källa, som ännu gifver helsan åt dem, hvilka begagna dess vatten, och som efter henne fått namnet S:ta Ragnilds källa.
Ragwaldsdotter, Margaretha, gaf, till S:ta Maria kyrka i Westerås, till "själarycht", sin gård Lundby, med alla dess tillhörigheter, dess gård i Ödhnasteen och skogen i Fuldim, hvilken gåfva konung Magnus Ladulås stadfästade d. 7 Juni 1277. Samma år, d. 16 Aug., invigdes Westerås domkyrka och blef kallad S:ta Marias.
Rahm, Magdalena Elisabeth, dotter af holländska öfversten R., blef gift med general-löjtnanten Henrik Magnus Buddenbrock. Under partistriderna mellan Hattar och Mössor, på 1730-talet, deltogo äfven fruntimmer med ifver, och deribland ej minst baronessan Buddenbrock. Hon tillhörde Hattpartiet, som arbetade för krig, och med sitt lifliga och stolta sinne hjelpte hon till att underblåsa krigslystnaden och således framkalla det finska krig, som slutligen, 1743, kostade hennes man hufvudet på stupstocken. Med sin man hade hon fem barn, men Buddenbrockska ätten har förlorat säte och stämma på Riddarhuset.
Rahna,
