Sida 309
violinspelerska; född 1838 i Brünn; elev af Jansa i Wien, har uppehållit sig förnämligast i Eyssland 1851; konserterade 1858 i Breslau; reste från Hamburg, tillsammans med sin yngre syster Maria (äfvenledes förträfflig violinspelerska) och sin broder Franz (violoncellist), till Stockholm, der syskonen 1861--63 väckte enormt uppseende i flera konserter. Franz är för närvarande engagerad vid Hofkapellet i Köpenhamn. Wilhelmina utnämndes af konung Carl XV till hedersledamot af hans hofkapell, och invaldes äfven till ledamot af Musikaliska Akademien; är innehafvare af svenska medaljen "Litteris et Artibus" samt af danska förtjenstmedaljen i guld. Hon blef 1864 gift med hofkapellmästaren Ludvig Norman.
Nicander, Carolina, syster till skalden Carl August Nicander. Hon utgaf år 1840 ett häfte "Dikter", hvari hon tyckes återgifva broderns språk och en flägt af hans skaldeanda.
Nicander, Catharina Eleonora, var dotter af den store latinaren, tullinspektören Anders N. och dess fru Gertrud Christina Durietz. Fadern sökte ett professorat, men blef tullinspektor, och dog 1777. Vid prins Gustafs födelse höll dottern Catharina Eleonora N. ett tal, som är bekant genom 1749 års lärda tidningar.
Niclis, Lafrinzssons husfru. Det äldsta, hittills kända, originalbref på svenska är ett gåfvobref af ofvannämnda fru, af år 1271, och lyder som följer:
"Thet see (sic!) allom mannom viterlikt som thetta breff höra æller see at iak ragna j Vigby j Danmarka sokn fordhom Niclis lafrinzssons husfru gudh hans siell haffui. kenis oppenbarlica mz thesso mino opno breue. mik hafua. unt. ok gifuith minom son oloff Niclisson ok hans arfuom. til æuerdhelike ægno thet gozich . j . Grimsta . j . ernatuna sokn. ther hans fadher Niclis for:de gaff mik til morghengavo tha han togh mik. sik til hustru, ok gifuer Jak for:da Olaff niclisson minom son ok hans arfuom fulla makt thz sama gozich. fara ok ny tja. skipta ok sælia æpter sinom eghnom vilia, Ok affhender iak mik thz ok androm minom arfvom vm the kunno nokre wardhe ok vndersæter ok hemolar, thz f or: da olafue ok hans arfuom mz akr ok æng. skoghom ok sænnkom ok allom androm tillaghom engo undantakno. I. vato ok torro ther hafver a aldr vnderlighet ok förbiudher iak allom mannom. han seller hans arfva, her innan hindra . j . nokra matto. Datum Vigby anno Dni. millo. cc entesimo septuagesimo pmo die sa martini epi meo sub sigillo." I Sigillet R.
Nielsdotter, Ingeborg, i Hälleby, gaf 1490 till Jungfru Mariæ altare i Westerås domkyrka sin gård i staden och sin gård Husta om ett markland och ett örtugland jord i Kumla socken, och skulle en klerk, som samma altare hade, hålla en läsen messa hvarje fredag för denna donation.
Nilsdotter, Anna. Utom de vanliga messorna i kyrkorna firades äfven under katholska tiden så kallade prelat- eller helgonfester. Åtskilliga donationer hafva tid efter annan blifvit gjorda för dylika andaktsöfningar. Bland de många fester, som i Lunds domkyrka blifvit firade, vilja vi exempelvis omnämna den som Anna Nilsdotter år 1491 stiftade till Guds och Jungfru Marias lof, sin egen och sin aflidne mans salighet, samt för begges föräldrars och alla goda kristnas själaro. Hon donerade tvänne gårdar å landet till denna fest, hvilken skulle årligen hållas i högchoret. Afkastningen af ifrågavarande hemman skulle vid högtiden utdelas till närvarande prelater och kaniker, vikarier och chorsångare, samt till kyrkokassan för ljushållning vid ottesång, högmessa och aftonsång. De fattiga skulle äfven få sin andel. Kantorn fick för sig behålla det öfriga såsom ersättning för gårdarnes förvaltning och penningarnes utdelning.
Nilsdotter, Anna Sofia. Norrköpings museum fick år 1864 bland andra gåfvor emottaga en, hvilken på följande sätt beskrifves af Norrköpings tidningar:
"Ett så kalladt tapisseriarbete om 5 tums qvadrat, föreställande ett kors i svart med en törnekrans i grönt samt F. å ena och F. å andra sidan i rödt, jemte blå och gula sirater i borderna. Om detta arbete icke eger något egentligt konstvärde eller estetik, så eger det deremot så mycket mera af historik, såsom vittnande om menniskans förmåga att mildra inträffade svåra och störande afvikelser från naturens vanliga gång.
"Arbetet är nemligen förfärdigadt af flickan Anna Sofia Nilsdotter från Rosberg af Blackstads socken, Kalmar län, född år 1848, med armstumpar af omkring 1 1/2 qvarters längd samt fötter,
