Sida 316
mig. Profnumret har helt nyligen blifvit kringskickadt.
"Jag får blott tillägga, att jag och mina trenne systrar föra ett ganska lyckligt lif på vårt kära Liseberg, omgifna af vänner och egnande våra lediga stunder åt målning, musik och litterära sysselsättningar. Blott en älskad systers klena helsa fördunklar för närvarande denna glädje. -- Föräldrarne dogo för flera år sedan. Vår ende, älskade och af hela landet aktade broder, Edward Nonnen, lemnade också för tidigt sitt jordiska hem; det blef mig förunnadt att följa honom på hans sista resa till en tysk badort, och att tillbringa vintern 1862 på Degeberg, deltagande med hans närmaste uti deras ömma omsorger vid sjukbädden, hvarifrån han aldrig mera skulle uppstå. -- Hans nekrolog, införd uti Götheborgs Vetenskaps- och Vitterhets-samhälles Handlingar, och uppläst af d:r Dickson, upptecknades äfven af mig.
"Se här några af de vigtigare momenter i mitt yttre lif. I närmare detaljer ingår jag icke, huru mycket intresse de ock för mig kunna ega. Mitt lif har varit, liksom de flestas, en blandning af skuggor och dagrar, ehuru jag med innerlig tacksamhet måste bekänna att de sednare hittills varit öfvervägande. Men hvadhelst min lott hädanefter måtte blifva, kan den aldrig anses för fullkomligt olycklig, som lärt sig att se skuggorna i lifvet upplysta af den eviga kärlekens glans och dagrarne mildrade af dess allvar."
Nop, Catharina, dotter af brukspatron Carl N., blef 1672 gift med underlöjtnanten vid Amiralitetet Hans Wilhelm Lamb, som 1688 blef adlad till Anckarcrantz. Hon blef således stammoder för denna adliga ätt, som utdog med sonsonen, amiralen Hans A., ehuru hon, såsom ovanligt fruktsam, med sin man hade 21 barn, hvilka tycktes kunnat fortplanta slägten vidare; men af alla dessa många barn föddes dock ej mera än ett barnbarn, ofvannämnde amiral, som visserligen åter hade tvänne söner, men dessa båda drunknade före faderns död.
Norberg, Greta Lisa, dotter af prosten N. i Gilberga socken. Prosten Norberg gick en gång ut och såg på höbergningen och hade med sig sin lilla treåriga dotter Greta Lisa. Flickan blef trött och förmådde ej gå hem. Då sade prosten åt en Johan Göransson, som var behjelplig vid höbergningen: "tag denna lilla fästmön på armen och bär henne hem." Då räckte flickan sin lilla famn till honom, och han bar henne hem. Under vägen funderade han på huru denna flickan skulle blifva hans, och han bad så troget till Gud, att han skulle blifva en bra karl, att denna önskan skulle gå i fullbordan. Han gick åter till sitt arbete, men stora tankar trängde på honom om framtiden. Redan var han 20 år, då han en gång skulle sköta en kolmila i skogen och fördenskull utrustades med matsäck. Men han gick hem och ställde en annan till milan, gick till prosten och fick af honom betyg för att intagas i Carlstads skola. Prosten skref äfven rekommendationsbref åt honom, så att han fick matdagar i Carlstad. Der gick allting fort och väl för honom, så att han gjorde ovanliga framsteg. -- Det dröjde icke många år, innan han friade till sin älskade Greta Lisa och fick henne. Hon hade under tiden haft många friare, såsom varande vacker och snäll; men hennes fader sade alltid: "vänta på min Johannes, det är en annan karl." Göransson blef sedan prost och en utmärkt runforskare, samt dog d. 29 Aug. 1679. På hans dödsdag satt prostinnan ensam inne hos honom. Då sade G.: "jag ser alla våra barn omkring mig, och mågar också." Prostinnan blef förskräckt, emedan icke något af barnen voro inne och ej någon dotter var gift. G. fortfor: "af Jan får du hvarken glädje eller sorg, och ingen hustru ser jag för honom. Johanna får en liten osynlig man. Många barn har hon och får mycket bekymmer. Anna Stina får en lång hygglig man. Han sitter vid ett bord och skrifver och har mycket folk omkring sig, men jag kan ej se hvad syssla han har. Ellika och Sara få prester; men jag ser ej några barn med dem." Alla dessa förutsägelser sägas hafva gått i fullbordan.
Nordblom, Johanna Maria. Privatiserande sånglärarinna i Stockholm; född derstädes 1827, dotter till director musices vid Upsala universitet, kompositören Johan Erik N.; medföljde sin fader på hans konstresor inom fäderneslandet och uppträdde derunder i hans konserter; har såsom konsertsångerska i hufvudstaden vunnit bifall, så väl för sin vackra röst som för sitt väl
