Sida 182
Ingeborg skänkte 1301 till nämnde kloster Malma gård med en qvarn uti Knutsby socken i Nerike. Följande året förärade hon klostret ytterligare Norrby egendom, med vilkor att hon skulle få sin lägerstad inom klostrets murar.
Gutheim, Gertrud, var dotter af vice-superintendenten och pastorn Peter G. och gifte sig 1643 med Johan Gezelius den äldre, som sedan blef biskop i Åbo. Hon har skaffat sig en ledsam ryktbarhet genom sitt uppförande såsom hustru; ty hon påstås hafva varit trätgirig och herrsklysten samt hållit ett beständigt gräl ej endast inom sitt hus, utan äfven med grannar och sockenbor. Så började hon -- biskopen ovetande, men i hans namn -- mot en fru Alanus, en af deras umgängesbekanta, en rättegång, som i hela orten väckte både förargelse och åtlöje. Fru Alanus hade nemligen, då biskopinnan en gång var sjuk, skickat henne en dryck, efter hvars förtärande den sjuka dock befann sig sämre, så att denna påstod det varit gift i drycken och, så snart hon blef frisk, i sin mans, biskop Gezelii namn stämde fru Alanus. Denna förmådde dock -- lyckligtvis för henne -- leda i bevis att drycken varit helt oskyldig, tillredd endast af saffran, muskott, gammalt öl och -- hästgödsel. -- Dertill var hon fåfäng i klädsel och ståtade alldeles förfärligt, tvang den stackars medgörlige mannen, som för husfridens skull lydde henne, att lefva öfver sitt stånd och sina tillgångar, samt blandade sig till och med i hans embetsgöromål, så att konsistorium klagade deröfver. -- Dessa föga lyckliga makar hade dock tillsammans sex söner och sex döttrar, så att deras ättlingar vid biskopens död uppgingo till ett antal af 70 personer, nemligen barn, barnbarn och barnbarnsbarn.
Biskop Gezelii döttrar ärfde, som det påstås, moderns fåfänga, så att de, enligt konsistorii protokoller, “ville klifva öfver gambla hederliga matronor och hustrur“. Äfven uppstod en vidlyftig process angående biskopinnan, hvilken velat snärja en af presidentens, i Åbo hofrätt, Creutz' söner till måg i huset, och hvarom slottspastorn Wallenius i Åbo domkyrka en gång i sin predikan talade.
Guthermuth, Elsa, född Willamsberg. Såsom enka efter kongl. sekreteraren och informatorn för arffurstinnorna Sofia och Ulrika Eleonora C. F. Guthermuth, testamenterade hon d. 20 Maj 1703 ett kapital, som 1853 uppgick till öfver 12,500 rdr rmt, till pensioner åt hofbetjeningen. Sedermera gaf hon, d. 7 Juli 1726, 40,000 daler kopparmynt till stipendier åt studerande vid Upsala akademi. Denna fond utgjorde år 1855 18,000 rdr rmt. Dessutom gaf hon, 1719, 2000 daler kopparmynt till reparation af S:t Jakobs skolhus.
Günthersberch, Anna Margaretha von, dotter af generalmajoren Christoffer G., föddes 1663 och dog 1743. Hon hade i sin ungdom det gemensamt med tusen andra unga flickor, att hennes val af blifvande make ej öfverensstämde med hennes föräldrars. Till friare hade hon nemligen en ung löjtnant, Johan Otto von Vicken, som hon innerligen älskade, men som hennes föräldrar och öfriga anhöriga för ingen del ville låta henne taga till man; för hvilken orsak är ej uppgifvet. Flickans mormor, fru Carin Törnsköld, utgjorde dock ett undantag från den öfriga slägten och befann sig i fullkomlig opposition mot denna, hvarför hon, då Anna Margaretha en gång var hos henne i Jönköping, lät i hemlighet sammanviga henne, 1685, med den hon kär hade. Men när saken blef bekant, häktades löjtnant von Vicken. Han lössläpptes dock 1686 på konung Carl XI:s befallning, tilläts att tjena qvar vid regementet och steg sedan i graderna ända till generalmajor, samt afled 1750, 93 år gammal.
Gydja, en fru, som lefde på 1300-talet och genom sitt giftermål med Carl Ulfsson var sonhustru till det stora och namnkunniga helgonet fru Brigitta Brahe. -- Hon uppgifves hafva egt en stor mängd dyrbara klenodier och deribland en krona af guld, hvilken hufvudprydnad på den tiden ingalunda var något ovanligt för de förnäma adelsdamerna. När hon dog, sändes denna guldkrona till Rom, till Brigitta och hennes dotter Catharina, som då vistades der, “och kunde hennes (fru Gydjas) svägerska, fru Catharina, och dennas moder, den heliga fru Brigitta, deraf lefva ett helt år.“
Gyldenstolpe, Christina Charlotta, dotter af öfverkammarherren grefve Nils Filip G., föddes 1766 och dog 1825. Hon blef förlofvad med dåvarande brigad-adjutanten hos hertig Carl, Adolf Ludvig Stjerneld, som vid 1789 års riksdag slöt
