Sida 142
Düben, Emerentia von, dotter af hofkapellmästaren och orgelnisten i Tyska kyrkan i Stockholm Gustaf D., föddes 1669. Hon blef först kammarjungfru, sedan hoffröken och sist kammarfröken hos drottning Ulrika Eleonora d. y., hvilken befattning hon innehade i 51 år, och var drottningens förklarade gunstling. Hon blef adlad 1707 och friherrinna på samma gång som hennes tre bröder 1719 blefvo upphöjda i friherrligt stånd. Fröken Emerentia förärade, tid efter annan, följande gåfvor till Riddarholmskyrkan: år 1707 en karmosinröd mässhake, 1728 ett silfverkärl, att brukas på funten, vägande 257 lod, 1734 tvänne stora altarljusstakar af silfver, vägande 968 lod, samt 1738 en kanna om 109 lod, en kalk om 64 lod, en paten om 21 lod, en ask om 42 lod, allt af silfver, samt en handbok med silfverspännen m. m. Sitt grafställe i Riddarholmskyrkan köpte hon för 600 daler kopparmynt och gaf till ornamenterna på orgel-läktaren 2100 daler. Grafven lät hon sjelf mura och äfven uthugga grafstenen, som ligger tätt nedanför konungarne Magni och Carls cenotaphier vid altaret. Hennes stoft förvaras i en med sammet öfverdragen ekkista, hvars beslag äro af silfver, hvilken är innesluten i en stor kista af huggen sten. På plåten läses: Högvälborna Friherrinnan Fröken Emerentia von Düben, i lifstiden Högstsalig Hennes Maj:ts Drottning Ulricæ Eleonoræ Cammarfröken, född d. 24 Maij 1669, död d. 26 Mars 1743. Har tjent Högstsalig Hennes Maij:t ifrån Hennes Maij:ts barndom intill dess död, tillsammans 51 år. Ett hennes bref till general-löjtnant Ranck är infördt i G. Floderi handlingar till Carl XII:s historia III, pag. 445--447.
Düben, Fredrika Eleonora von, dotter af presidenten i Kanslikollegium Joachim v. D. Hon föddes 1738, blef 1759 gift med riksrådet grefve Nils Adam Bjelke och dog 1808. Hon var öfverhofmästarinna hos enkedrottning Lovisa Ulrika och hedersledamot af Målar-akademien.
Düben, Ulrika Eleonora von, dotter af riksrådet Carl Wilhelm v. D., född 1769, var hoffröken hos hertiginnan af Södermanland och blef 1794 på Stockholms slott gift med en af rikets herrar, Öfverhofstallmästaren Claes Rålamb i hans tredje gifte. Hon dog i Strengnäs 1847. -- Om henne berättas följande: Dagen efter Carl XIII:s utropande till konung hade friherrinnan Rålamb begärt fram sin vagn, men då hon kom ut och fann bokstäfverna "G. A." på vagnsdörrn, spottade hon derpå och sade: "aldrig i min lifstid skall min fot komma i en vagn med den satans schiffern", och med mycket besvär anskaffades en annan vagn, på hvilken intet namn stod.
Dyre, Märtha Ivarsdotter. Hon var af dansk börd och blef 1504 Svante Stures andra gemål. Hon hade förut varit gift med höfvidsmannen på Aggerhus Knut Alfsson som 1501 blef halshuggen och med hvilken hon hade en son Carl, som medföljde Christian Tyranns stridsfolk mot svenskarne. Med denne sin son hade hon en hemlig brefvexling och förrådde ofta för de danska, hvad hennes stjufson herr Sten Sture d. y. ville hålla hemligt. Sålunda uppenbarade hon för Christian, att ett skepp lastadt med krigsförnödenheter var på hemväg till Sverige, hvarför han utsände sina sjöröfvare att taga bort det. Derigenom blef friden bruten, och på en riksdag öfverenskommo råd och folk, att våga lif och egendom för fäderneslandets befrielse från danska oket.
E.
Ebeling, Aurora Mathilda, dotter af kammarmusikus E., föddes d. 16 Okt. 1827, antogs såsom elev vid Kungliga theatern d. 1 Juli 1847 och uppträdde första gången som aktris 1848. -- Späd, blond, fin, full af gratie och med en lika fyllig som intagande sångröst, var Mathilda Ebeling en bland vår lyriska scens älskligaste företeelser. Hon smekte med sina ljufva toner den konstälskande publikens öra, på samma gång hon med sin hänförande gestalt tjusade
