Sida 331
Juliana Oxenstjerna", som sedermera blifvit utgifvet.
Oxenstjerna, Elisabeth, dotter af riksrådet och ståthållaren på Narwa slott Christian O., följde prinsessan Anna till Polen, der hon 1601 vistades, men återkom sedan och blef 1616 gift med öfversten Conrad Reinholdsson Yxkull, med hvilken hon under sin resa från Polen i hemlighet förlofvade sig i Liffland, och på Steninge, utan sin giftomans och slägts samtycke, sammanvigdes af en suspenderad prest, hvadan giftermålet, på sedermera rikskansleren Axel Oxenstjernas och Carl Oxenstjernas begäran, af erkebiskopen Petrus Kenicius och Upsala domkapitel förklarades ogildt, intill dess hennes man försonat sig med slägten och församlingen, då ordentlig vigsel borde förrättas, hvilket ock sedermera skedde.
Oxenstjerna, Elisabeth, dotter af generalguvernören Erik O., om hvilken ett rykte utspred att han skulle gifta sig med drottning Christina. Hon föddes 1655 och blef 1673 gift med riksrådet Gustaf Adolf De la Gardie; hon var då hoffröken hos drottning Hedvig Eleonora. År 1720 testamenterade hon, till stipendier åt studerande vid Upsala Akademi, ett kapital af 3000 rdr, innestående i Wickhus' säteri. Hon afled året derpå.
Oxenstjerna, Eva Magdalena, dotter af kanslipresidenten Bengt O., föddes 1671 på Lindholmen i Westergötland. Den 23 Mars 1690 blef hon gift med den namnkunnige fältmarskalken Magnus Stenbock. Bröllopet firades i de kungligas närvaro. Redan d. 5 April reste Stenbock med sin maka till Frankrike, der han som major vid Bjelkiska regementet d. 1 Juli med stor heder deltog i slaget vid Fleury. Efter hennes mans fångenskap 1714 i Tönningen, se vi henne hos konung Carl XII göra ansökning om: 1:o Att ej sätta tro till förklenliga rykten om hennes man, förr än han fått förklara sig. 2:o Beder hon om mannens utlösning ur hans barbariska fängelse. 3:o Om dokumenters tillbakaskaffande, som på ett falskt sätt kommit i danskarnes händer. 4:o Begär hon penningar att dermed utlösa sin mans kläder, som hon under fångenskapen måst pantsätta. 5:o Att mannen skulle få åtnjuta fältmarskalks lön, som han blifvit lofvad, men hvaraf han ej fått en skilling; (med flera billiga önskningar). Stenbock dog i fängelset i danska fästningen Fredrikshamn 1717. -- Hans maka, Eva Magdalena, förkrossad och förgråten, dog 1722. Dottern Ulrika Magdalena, gift Wachtmeister, dog, 10 månader efter sitt giftermål, 1715, vid 24 års ålder, af sorg öfver faderns hårda fångenskap. -- Makarne Stenbocks stoft hvila i Upsala domkyrka.
Då konung Gustaf IV Adolf en gång var i Helsingborg framkom en fjesk ibland borgerskapet med det förslaget att ett monument skulle i staden uppsättas till minne af H. Majestäts besök. Det afslogs af konungen, som deremot föreslog Helsingborgs-boerna att uppsätta ett sådant åt minnet af Magnus Stenbock och den seger han utanför staden vunnit. En fond var redan samlad, och tillväxte sedermera, utan att användas till sin bestämmelse. Deremot framkom den gamla idén om hofsmicker ännu en gång vid konung Carl XIV:s besök i staden. Äfven han afböjde den olämpliga hyllningen. Emellertid afhöres icke ännu en användning af denna försmådda fond.
Oxenstjerna, Gustafva Juliana, dotter af riksrådet Gustaf O., blef 1669 gift med öfverståthållaren i Stockholm Christoffer Gyllenstjerna. Vid detta giftermål skref den beryktade Lasse Lucidor en bröllopsskrift, med titel: "Gilljareqval", som ansågs vara så oanständig, att författaren insattes i fängelse. Hon dog 1675. -- Dottern,
Oxenstjerna, Maria Gustafva, som dog 1737, räknas bland Sveriges lärda fruntimmer och har öfversatt Flavii Josephi "Judiska Historia" på svenska.
