Sida 56
Bothild, långt ifrån att hata och sky dessa föraktliga qvinnor, som gjorde henne så mycken förtret, hafva sällskapat med dem, varit utmärkt vänlig emot dem, ja, till och med kammat deras hår. -- Denna ovanliga fördragsamhet gjorde, säger häfden, att hon dock bibehöll konungens ömhet och bevekte honom till ånger, så att han med henne företog en vallfart till Christi graf, men dog på ön Cypern och blef der begrafven. -- Det var ej enligt med Försynens beslut, att någondera af de vallfärdande makarne skulle återse fosterlandet; ty medan Bothild fortsatte resan till den heliga grafven, dog äfven hon på vägen (1105) och begrofs i Josaphats dal. -- Hon blef dock efter döden upptagen bland helgonen, allt för sin ovanliga godhets och eftergifvenhets skull.
Bonde, Catharina, konung Erik IX:s eller Heliges yngsta dotter, var gift med norske höfdingen Nils Blaka, hvars far var Simon Kalf och modern Maria, konung Harald Gylles dotter. Dottern af Nils Blaka och Catharina Bonde hette Christina och blef gift med stamfadern för Lämaslägten, Håkan jarl i Götha rike.
Bonde, Charlotta, född 1789 och död 1855, var dotter till en af rikets herrar grefve Carl Göran Bonde. Hon gifte sig första gången 1806, vid sjutton års ålder, med excellensen grefve Gustaf Trolle-Bonde till Björnö, men blef från honom skiljd 1809 och ingick sedan i nytt gifte med generaladjutanten grefve Carl Henrik Anckarsvärd. -- Grefvinnan Anckarsvärd hade den lyckan, att redan som ung flicka, nemligen 1804, genom lottning, som skedde inom Hofrätten, erhålla Follnäs fideikommiss i Södermanland, som David Gotthard Henrik Hildebrand gjort till fideikommiss åt sin systerson, friherre Knut Henrik Bonde, hvilken dog, innan han derom hann att något förordna.
Bonde, Edla, dotter af Westgöthahöfdingen Erik Göthe och Cecilia, konungadotter från Danmark. Hon blef gift med Thord Bonde, kallad Princeps Gothorum (Götha höfding), vid åren 1090--1100. -- Den lysande Bondeätten räknar dessa såsom sina stamfäder. Af Bondeätten hafva 5 konungar -- Erik den Helige, Knut, Erik X, Erik XI den Läspe och Carl VIII Knutsson -- suttit på Sveriges thron, samt flera drottningar på Danmarks och Norriges throner. Att uppräkna alla andra stora män i Bondeätten skulle här blifva för vidlyftigt; nog af, få eller ingen adlig ätt kan uppvisa en sådan kung-adlig ätteledning, om man undantager Wasaätten, hvilken sednare dock är utdöd, då deremot Bondeätten ännu fortlefver, samt har i våra dagar inympat nytt, utländskt kungablod i sina ådror.
Bonde, Helena, äldsta dotter till Richissa, konung Waldemar den Stores i Danmark dotter, och Erik X, hvilken år 1210 kröntes till Svea och Götha konung, samt syster till Erik XI, Läspe och Halte. Helena blef gift med Erik Johansson Långe af Folkungaätten, som gjorde uppror mot konungen, sin svåger, upphäfde sig sjelf till konung och tvang Erik att begifva sig ur riket, efter slaget vid Oluström 1230. Emellertid blef Knut Johansson Långe sårad i slaget vid Sparrsätra 1234 och dog kort derefter af sina sår.
Bonde, Helena, sondotter till kung Erik den Helige och dotter till Knut, konung öfver Svea och Götha rike, blef gift med Holmgeir Knutsson Folkunge d. ä., jarl i Östergöthland.
Bonde, Ingeborg, konung Erik X:s tredje dotter och syster till konung Erik Läspe och Halte, blef år 1230 gift med den namnkunnige Birger jarl af Bjälbo, hertig af Östergöthland och i många år riksföreståndare, samt stamfader för Folkungaätten i Sverige. -- Ingeborg dog 1254, hvarefter Birger gifte sig med Mechtild, enka efter den danske konungen Abel.
Bonde, Ingeborg, dotter af konung Magni råd Thord Thordsson Bonde, var tre gånger gift; första gången med Måns Guttormsson till Lilljestad, andra gången med Linvard Philipusson, och tredje gången med Daniel Knutsson. Hon gaf 1375 några gods till Wadstena kloster.
Bonde, Margaretha, konung Erik IX:s äldsta dotter, blef år 1185 gift med norska konungen Sverre, Sigurd Jorsalafarares son, och moder till konung Hakon, eller Håkan. Hon dog 1202.
Bonde, Margaretha, har år 1713 från trycket utgifvit ett af henne från tyskan öfversatt arbete med titel: Doct. Joh. Brähmers Betragtelser om thrones förbråkade rö och rykande veka. Hon var troligen yngsta dottern af ryttmästaren Carl Philip B. och gift med öfverstelöjtnanten Johan Sparre, som dog 1701. Sjelf dog hon 1728.
