Sida 191
vådligen, då han skulle skjuta efter en kråka. Hon var på en gång en Minerva och en amazon. Både kemi, theologi och naturalhistoria, m. fl. lärdomsämnen, studerade hon, samt öfvade sig dessutom än med jagt och ridderliga öfningar, än med fruntimmersslöjder. Ja, hon gick så långt, att hon utmanade öfverstelöjtnanten David Kohl på duell, för det denne 1661 vågat gifta sig med hennes kusin Görwel Nilsdotter Gyllenstjerna, utan att hennes anförvandter tillspordes derom. Görwel Christina G. blef sjelf gift, 1670, med en öfverstelöjtnant Leonard Schulman, som dog 1677, men när hon sjelf dog, är ej bekant, dock vet man att hon lefde ännu 1685.
Gyllenstjerna, Ingeborg, dotter af landshöfdingen och amiralen Göran G., var kammarjungfru hos drottning Hedvig Eleonora och fick 1671 afsked, då hon bekom den vanliga brudskatten, men dog ogift. Hon kom i tvist om försätet med grefvinnan Hedvig Stenbock, som också blef hoffröken, och denna tvist gaf anledning till mycket gräl i de förnämare slägterna.
Gyllenstjerna, Maria Gustafva, dotter af öfverståthållaren i Stockholm Christoffer G., föddes 1672, blef 1693 gift med riksrådet Carl Bonde och dog 1738. Hon har gjort sig bekant såsom skriftställarinna medelst en öfversättning från franskan af Flavii Josephi Judiska historia, hvaraf första delen utkom 1713, men den sednare icke förrän 1747, således nio år efter öfversättarinnans död. Dessutom har hon väsendtligt bidragit till Dörarps kyrkklockas omgjutning och Tyresjö kyrkas förbättring.
Gyllenstjerna, Sigrid, var dotter af den lärde kammarherren Johan G. och tvänne gånger gift: först med ambassadören Göran Flemming och sedan med fältmarskalken Jakob Johan Hastfer. -- Hon skänkte år 1694 orgelverket till Grenna kyrka. -- Hon afled år 1700.
Gynthersdotter, Cecilia. År 1368 stiftade hon, i stöd af sin aflidne man Luthbert Bukhorns testamente, ett altare i Lunds domkyrka till jungfru Marias och Knut den Heliges ära, med det vilkor att hennes son skulle bli prest vid detta altare och hennes och hennes mans jordfästning årligen firas.
Görtz, Maria Johanna, mamsell, är i Boyes Målarelexikon upptagen såsom ganska skicklig målarinna samt ledamot af Kongl. Målare-Akademien. Isynnerhet nämnes hennes tafla: "döda fåglar, upphängda på ett bräde", såsom alldeles förträfflig och varande af en beundransvärd illusion. Äfven berömmas hennes blommor, målade i vattenfärg, för den noggrannhet, hvarmed de äro utförda.
Göthilda, dotter af konung Algöte i Westergöthland, var den namkunnige Ingiald Illrådas drottning. Då Ingiald på grafölet efter sin fader uppbrände så många häradskonungar, var äfven hennes fader en ibland dem.
H.
Hafdisquinna. I ett bihang till Gotlands-lagen finnes en vitter uppsats, prydd med åtskilliga dikter, jemförliga, i estetiskt värde, med dem som skimra kring Roms och Karthagos ursprung. "Gotland uppfann först man den, som Thielvar het. Då var Gotland så, att den om dagen sjönk och om natten lyfte sig upp. Och den mannen tände först eld å land, och sedan sjönk ön aldrig. Thielvars son het Hafdi och Hafdisquinna het den hvita Stjernan. De byggde först på Gotland. Första natt de samman sofvo, drömde hon en dröm. Tre ormar tycktes framhalka ur hennes barm. Mannen, som förstod drömmens och poesiens språk, visste nu att hon skulle få tre snillrika söner. Dessa delade sedan ön i tre delar" etc. Detta är den romantiska sagan om Gotlands uppkomst och bebyggande. En socken på ön heter ännu Hafdhem.
Hager, Rebecka, dotter af hofkassören Christoffer Achatius H., var gift med en hofkamrer Trafvare, som år 1693 blef adlad till Adlerfelt. Hon hade tre söner, hvilka allesammans voro
