Sida 271
personens bortgång ifrån verldsscenen. Jenny Lind-Goldschmidt är icke gammal och kan ännu lefva länge, till hugnad åtminstone för hennes anhöriga och närmare vänner -- inför hvilka hon också ännu understundom i sin huslighet lemnar prof af sin talang, som lefver frisk såsom förr, ehuru den aldrig mera lemnas att bli uppfattad af den stora tonälskande allmänheten.
Lindahl, Charlotta. Dramatisk skådespelerska och sångerska; född i Stockholm 1833; engagerades i början på 1850-talet vid dåvarande Mindre theatern i Stockholm, der hon, tillsammans med Arnoldsson, Arlberg m. fl., genom sitt intagande spel och behagfulla sång uppehöll nämnde theaters lyriska scen; drog sig 1858 tillbaka i privatlifvet och blef gift med grosshandlaren Bianchini; har sedermera uppträdt som sångerska i flera konserter i Stockholm. Bland de operetter, deri hon uppträdt, må nämnas: En egendom till salu, Mozarts Theaterdirektören, Dittersdorfs Doktorn och Apothekaren, samt Fanchon, deri hon utförde titelrollen.
Lindberg, Sofia Mathilda. Ett gammalt ordspråk säger: "Ingenting nytt under solen". Men med all aktning för häfdvunnen vishet -- och på vishet ... åtminstone på erfarenhet, pläga dock alla gamla ordspråk grunda sig -- våga vi dock med skäl påstå, att mycket nytt sker, mycket, som ej förr skett och som vi, äfven med anlitande af vår lifligaste fantasi, aldrig skulle hafva tänkt oss. Medgifvas måste, att vårt tidehvarf är det nyas, det ovanligas, är uppfinningarnes och framåtskridandets tidehvarf och att mycket nytt, mycket ovanligt, mycket, som man knappt kunnat tänka sig, nu händer och sker.
Bland annat har vårt lands styrelse blifvit så frisinnad, att den tillåter äktenskap mellan personer af olika trosbekännelser, d. v. s. mellan jude och kristen; ty äktenskap mellan katholik och protestant har visserligen, ehuru på vissa vilkor, icke varit omöjligt, äfven för flera decennier sedan. Man har dock hittills talat om, att när en kristen man velat äkta en flicka af mosaiska trosbekännelsen ... eller ock tvärtom, ha de älskande alltid måst resa till Köpenhamn (ett annat Gretna Green), för att få den presterliga välsignelsen. Nu har man deremot, på riksdagen i Stockholm 1861, bland andra reformer, äfven åstadkommit den af dylika förbindelsers möjliggörande förmedelst s. k. civila äktenskap, hvilka äfven utan presterlig vigsel anses giltiga inför verlden.
Ett sådant, nemligen en vigsel inför Stockholms magistrat -- den första här i Sverige -- försiggick d. 18 Sept. 1863 mellan artisten Samuel Levisson, af mosaiska, och mamsell Sofia Mathilda Lindberg, af lutherska trosbekännelsen. -- Sedan magistratspersonerna, hvilka med afseende på aktens vigt voro högtidsklädda, intagit sina platser, erhöllo kontrahenterna, som uppehöllo sig i ett särskildt rum, tillåtelse att inträda och voro, då de hörsammade kallelsen, åtföljda af tre vittnen.
Ordföranden, herr justitieborgmästaren, tillkännagaf nu för dem, att magistraten granskat de bevis, hvilka blifvit bifogade den af kontrahenterna ingifna ansökan om, att få blifva genom civilt äktenskap till makar förenade, och funnit att intet hinder derför mötte.
Nu tillfrågades först Levisson af ordföranden, om han ville taga Sofia Mathilda Lindberg till sin äkta maka, och då denna fråga blifvit af brudgumen besvarad med ja, framställdes en dylik till Sofia Mathilda Lindberg, angående hennes önskan att taga den föreställde personen, Levisson, till äkta, hvartill hon naturligtvis äfven svarade ja.
Derefter yttrade justitieborgmästaren, att som nu de båda kontrahenterna med ja besvarat de till dem framställda frågorna, så förklarade magistraten Levisson och Lindberg, "med stöd af kongl. förordningen af d. 20 Jan. 1863, vara såsom äkta makar förenade".
Betraktelserna öfver en sådan vigsel, utan presterlig välsignelse, eller, rättare, utan ringaste inblandning af det religiösa, som dock ger hvarje handling af vigt sin rätta helgd och betydelse, göra sig sjelfva, enligt hvars och ens eget mer eller mindre upphöjda begrepp om det högtidliga vid en äktenskaplig förening.
Lindeberg, Maria, den namnkunnige kapten Anders Lindebergs syster, var född 1780 och dog 1860. Hon vistades en tid i Frankrike, och utgaf efter hemkomsten ett arbete i tvänne delar, med titel: "Bref från Paris af ett resande svenskt fruntimmer". Hon har äfven öfversatt åtskilliga
