Sida 242
vara hos dig i din famn och i lunden, der du lekte för mig på harpan; det hafver jag sedan med många tårar och suckar betänkt. De kärliga sånger, som du sjöng -- minns du hvad du sjöng? 'Fågeln sjunger så ljufligt i skogen, Men sitter så bedröfvad i buren' -- det är nu skedt som du sade. Jag må nu kallas en fattig fågel i buren, som förr var en lustig fågel i skogen. Min hjertans vän! Oansedt det var intet länge sedan, tyckes mig den tiden vara fast lång, och vill jag af hjertat utstå den pinliga döden, om jag allenast en gång finge åtnjuta en sådan hugnad. -- -- Än minnes jag, huru du sade, när jag satt på ditt knä, och du lekte på harpan, att förr skulle ditt hjerta sönderbrista ock förflyga i så många stycken, som jag såg löfven på träden i lunden, än det skulle mot mig förkolnas. Så ofta jag går in i trädgården och skådar på träden, betraktar jag de härliga ord oss emellan. Jag kan intet mer skrifva, pennan darrar i min hand, hjertat flyger i mitt bröst. Gud gifve, du hade en sådan kärlek! Men jag försäkrar dig, att min kärlek och mitt lif skola på en gång ändas." -- --
K.
Kallstenius, Eva. År 1840 trycktes i Westerås ett arbete med följande titel: Juridiskt Gelerie (obs. ej Galleri) af Juris Utr. Doctorinnan Eva Kallstenii mognande försök i Juridiquen. Andra Öppningen. (Det förutsätter att en Öppning förut varit utgifven.)
Kansteen, Gertrud, enka efter borgmästaren i Stockholm Folquinus Bracheles, grundade ett S:t Andræ præbende i Stockholms Storkyrka, år 1370, hvilket blef stadfästadt genom konung Christoffers bref, dat. Stockh. Sabb., infra Octavos Ascensionis Domini, 1444. Fundationsbrefvet finnes i Linköpings bibliothek.
Karckman, Anna Henriksdotter, äfven kallad Krackman. En sägen är, att hon varit en skön månglerskeflicka, som konung Carl XI i unga år fått se på stadens torg, der hon sålde grönsaker. Den täcka månglerskan, som uppmuntrades af monarkens nådiga blickar, tog sig dristigheten att presentera honom några utvalda bär, hvilket lade grund till en så nådig bekantskap, att konungen några månader derefter fann sig föranlåten att förse flickan med en man, som med sitt namn kunde öfverskyla den kärlekspant, konungen ej ville erkänna som sin. Till nämnda flickas blifvande man utsågs Axel Aulævill, dåvarande notarius vid Stockholms magistrat, och af denna hans första hustru, Anna Henriksdotter Krackman, föddes Peter Aulævill, som påstås varit på förenämnda sätt naturlig son af Carl XI.
Adeliga stamfadern Peter A. blef justitieborgmästare i Stockholm. Han hade ständigt den fåfängan, att vid hvarje tillfälle kalla sig drottning Ulrikas broder, och så ofta han som borgareståndets talman, hvilket han var 1734, 1738, 1740, 1742 och 1746, hade företräde, kysste han alltid tre gånger med en dristig ömhetsbetygelse drottningens hand. -- Fryxell hyser den åsigt att konung Carl XI visade nästan ingen böjelse för det vackra könet, och anser hans kärlek till Anna Karckman för föga trolig.
Karsten, Elisabeth Charlotta, född i Stockholm 1789; en konstnärinna, som erhöll sin första undervisning af prof. Carl Johan Fahlcrantz, men utbildade sedermera sjelf sin landskapsstil; har utmärkt väl kopierat åtskilliga landskap i olja, efter Ruysdael och andra. Hon blef gift med ryske generalen Simeon Kachanoff, och afflyttade med honom till Kauba i provinsen Dagestan, der hennes man var anställd vid Astrachanska grenadiererna och derjemte chef för topografiska kåren.
Karström, Petronella, var gift med den qvicke och aktade komminister Anders Svanér i Gunnarsskog och Ny, som dog 1810. Hon hade en oförskämd benägenhet att processa med alla menniskor, med hvilka hon kom i någon beröring.
