Sida 172
Stockholms lyriska scen. Hon blef 1857 engagerad som elev och uppträdde under tiden såsom page i Figaros bröllop. Sedan har hon uppträdt såsom Rosina i Barberaren, Zerlina i Don Juan, Pamina i Trollflöjten, vidare såsom Susanna i Figaros bröllop, Zerlina i Fra Diavolo, Catharina i Kronjuvelerna, Anna i Hvita frun, Adina i Kärleksdrycken, Isabella i Robert af Normandie, Bertha i Nürnbergerdockan, Rose Friquet i Villars' dragoner, markisinnan i Elviras saga, Elvira i Den stumma från Portici, Anna i Friskytten, Margreta i Hugenotterna m. fl. Hon har äfven uppträdt som koloratursångerska på konserter och vunnit bifall.
Georgii, Emerentia Maria Charlotta af, dotter af statssekreteraren Carl G., föddes 1821 och blef 1839, således vid 18 års ålder, gift med föreståndaren vid Gymnastiska Central-Institutet, professor Lars Gabriel Branting, som då var 40 år. Enligt Höijers musiklexikon är hon en utmärkt pianospelerska och ledamot af Musikaliska Akademien.
Geronisdotter, Elisabeth, gaf år 1286 till Sigtuna kloster af predikare-orden ett ansenligt testamente, för att hon skulle bli begrafven derstädes. Konung Magnus Ladulås, erkebiskop Magnus Boosson, biskop Arnund i Strengnäs och biskop Johannes i Åbo hafva satt sina sigill derunder.
Gertten, Sara Augusta von, dotter af öfverstelöjtnanten Emil Adam v. G., föddes 1810 och blef 1830 gift med öfversten, sedermera generalmajoren August Malmborg. Hon har, enligt Boije, utmärkt sig såsom konstnärinna och lemnat flera värdefulla arbeten, synnerligast lavering i seppia.
Ginlög. I Bro kyrkvägg i Upland finnes en runsten med följande inskription: "Ginlög, dotter Holgers, syster Sigröds och Götes, hon lät göra bro denna och resa sten denna efter Aswe bonde sin, son Håkan Jarls. Han var Vikinga-Väring med Göte. Gud hjelpe hans ande och själ."
Giroup, Maria Susanna, dotter af en förmögen handlande i Paris, som äfven var konstnär. Hon blef 1759 gift med den store målaren Alexander Roslin, som föddes och studerade i Sverige, men sedan tillbringade sin mesta tid utomlands, och ansågs som en af de störste målare i Europa. Staden Paris beställde en tafla af honom, föreställande Ludvig XV:s återkomst från Metz 1744; denna tafla sitter på stadshuset (hôtel de Ville) derstädes. Hans fru var äfven artist; hon målade porträtter och var discipel af den berömde De la Tour samt blef ledamot af Franska Målare-Akademien. Hennes receptionsstycke var den berömde skulptören Pigals porträtt. Hon dog år 1771.
Gjörwell, E. E., mamsell, skänkte 1852 en summa af 2250 rdr till Serafimerlazarettet i Stockholm.
Gladh, Kerstin, var gift med en Peder Poitz. Hon blef 1590 om vintern, vid ett ryskt infall i Wekelax socken i Finland, bortröfvad tillika med tvänne sina söner, Herman och Mårten, samt sin svärfader, Mårten Poitz, som var häradsdomhafvande i Kymmenegårds län och som vid detta tillfälle förlorade all sin lösegendom och alla handlingar. Hennes man utvexlade och lösköpte dem allesammans för en fången rysk herre, hvarom häradsrättens protokoll af d. 13 Maj 1618 lemnar upplysning.
Glysingsdotter, Catharina, skänkte 1402 en gård, Glömminge, i Arby socken till nunneklostret i Kalmar.
Goa, prestinna och bergadrottning. Långt, långt bort i den gråaste forntid, dit strålarne af sanningens fackla aldrig hunnit fullkomligen framtränga och der saga och historia sammansmälta i ett oredigt virrvarr, finna vi, då vi ditåt kasta vår forsknings blickar, namnet Goa, det första qvinnonamn vår häfd upptager, näst Asynjorna eller Asarnes qvinnor, de der gjorde anspråk på att vara ett med Valhalls gudinnor.
Goa kallades äfven Göja och torde under denna benämning vara mera känd, emedan det är efter henne som vårt års andra månad har sitt svenska namn, jemte det latinska Februari, Detta härleder sig deraf, att man i hednatiden, under nyssnämnda månad, anställde midvinters-offer till Göjas ära, nemligen sedan hon var död; ty hon hade varit prestinna och ansågs helig.
Berättelsen om henne lyder, att hon var dotter af Thor och tjenade såsom prestinna i det stora nordiska afgudatemplet, derifrån hon helt plötsligt blef bortröfvad, man visste icke af hvem.
