Sida 425
konserter i Sverige, Danmark och vid kejserliga hofvet i Petersburg; här omfattades hon med synnerlig välvilja af tvänne furstliga hus, hvilka gynnade henne och betraktade henne som en älskvärd medlem af deras familj; afträdde 1847 från den offentliga konstnärsbanan, då hon blef gift med grosshandlaren Theodor Wilhelm Christian Uggla, med hvilken hon hade fyra söner och tvänne döttrar; dog 1856. Hennes sång berömdes såsom särdeles intagande och rent musikalisk. Nybom skref till henne sitt poem: "Till en ung sångerska".
Uggla, Erika. Kaptenskan Uggla från Urshults socken i Kronobergs län har gjort sig känd derigenom att hon med framgång behandlat en mängd personer under den såväl i nämnda som Jönköpings län gångbara dragsjukan. Hon tillagade ett beskt bränvin, hvarpå intogs enbärs- och terpentinolja, allt efter den sjukes ålder och tillstånd. Härvid borde ytterligare iakttagas att den sjuke skulle vara i ett varmt rum, väl öfverhöljas både till ansigte och kropp samt bränvinet intagas på fastande mage. -- Till allmänhetens tjenst bekantgjorde kaptenskan Uggla receptet till nämnde bränvin i Inrikes Tidn. för år 1766.
Ulander, Maria. Mamsell Maria U. i Götheborg hade på 1862 års exposition i London utställt ett af henne förfärdigadt konstarbetadt sybord, som derstädes tillvann sig synnerlig uppmärksamhet genom det särdeles fint och egendomligt utförda arbetet å skifvan, som upptager 17 svenska vyer, utförda i kork, näfver, svamp m. m. Bordet har varit exponeradt så väl i Götheborg som Stockholm. Götheborgs Handels- och Sjöfarts-tidning yttrade sig 1862 öfver detta konstarbete: "Ibland svenska expositionsartiklar, som skola afgå till London, intager ett härifrån afgående sybord en utmärkt plats, ja, det är ett bord, hvarom utan öfverdrift kan sägas att det sannolikt blir ett af de dyrbaraste och konstrikaste arbeten i denna väg, som vid verldsexpositionen kan förekomma. Bordets skifva prydes med vyer, arbetade i kork och näfver, återgifvande: i midten: Stockholm sedt från Blasieholmen, omgifvet med miniatyrvyer af Lindholmen, Rankhyttan, Ornäs och Mora; på sidorna: Lunds domkyrka med en del af Lundagård, inloppet till Carlskrona, Njomelsaska vattenfall i Lappland, Skokloster, Gripsholm, Gullöfallet vid Trollhättan, Götheborg och Åresjön i Småland, hvartill komma smärre vyer af Kalmar slott, Upsala slott och domkyrka, Wadstena och Leckö slott, tillsammans 17 större och mindre vyer. -- Träarbetet till bordet, skulpterad valnöt, är utfördt af vår utmärkt skicklige ornamentsbildhuggare herr E. Malmborg, som i detta verk inlagt ett mästerskap, hvaröfver vi kunna vara stolta. Allt öfrigt handtverk, som i bordet ingår, har likaledes blifvit verkstäldt med största omsorg: tapetserarearbetet vid sykorgen af herr Andersson, snörmakeriet af herr Jernberg, smidet af herr Heideman samt det lithografiska arbetet af hrr Grube & Comp. På baksidan af locket läses text till planscherna, författad af herr M. Axelsson, på svenska och engelska språken."
Ulfsdotter, Chirstina, gaf 1479 till Kalmar kloster hundra svenska mark och ett gods i Wissefjerda till klostrets byggnad, samt 1486 en stuga ifrån Kastlösa till konventet i Kalmar.
Ulfsparre, Christina, dotter af ståthållaren Iwar U., var så förtörnad på sin systerdotter, Kjerstin Kagg, för det hon öfvergifvit sin trolofvade, majoren Alexander Irving, att hon förklarade henne förlustig arfvet efter sig och sjelf gifte sig med honom; men som han blef henne otrogen, så måste de skiljas åt. Irving blef sedermera, 1665, dödad i en duell med majoren Aron Gustaf Mörner, och Christina U. dog utan barn med honom 1671.
Ulfsparre, Christina, dotter af ståthållaren Erik Ulfsparre, blef 1638 gift med generalen af infanteriet Johan Lilljehöök af Fårdala, och dog 1684. Om henne finnes det antecknadt, att hon följde sin man under tyska kriget, och att hon, för att uppfylla en S:ta Britas spådom om svenska vapnens framgång, skall ha tvättat sina händer i Rhenströmmen.
Ulftand, Cecilia. En julnatt år 1490, så är en allmän sägen, satt fru Cecilia Ulftand på sin gård i Ljungby i Skåne, nära invid hvilken ligga tvänne stenar, Maglestenen och Tippelstenen. Den förra håller 15 alnar i längd, 12 i bredd och 10 i höjd. Den andra är något mindre. Under den större måste trollen taga sin boning, sedan kyrkan blifvit färdigbyggd och de ej mera hade
