Sida 359
Basenhjelm, föddes d. 25 Nov. 1695 i Worms, och blef af sin fader satt i ett kloster för att uppfostras i katholska läran; men hon blef sedermera öfvertygad om denna läras villfarelser, hvarför hon hemligen och med lifsfara flydde ur klostret till Wittenberg och sedan till Friesland. Uti Embden blef hon bekant med Christoffer Bernh. Frans v. Scheer, som varit abbot och prost i klostret Anredo, men kort förut öfvergifvit sitt embete och påfviska läran. Med honom ingick hon äktenskap i Friesland, der de vigdes af en luthersk prest, hvarefter de begåfvo sig till doktorn och superintendenten Löber i Stralsund och för honom afsvuro påfviska läran. År 1739 reste de till Skåne, hvarest de uppehöllo sig någon tid, och sedan till Stockholm, der hennes man af konung Fredrik I blef förordnad till kyrkoherde i ett pastorat i Finland, men dog på vägen dit i Åminne prestgård. Under sitt enkostånd vandrade hon sedermera till fots nästan kring hela Sveriges rike, och fick derunder kläder och föda af välgörande medmenniskor. Slutligen kom hon, i Augusti 1773, till Norrvidinge prestgård i Skåne, hvarest hon fick sitt goda uppehälle och skötsel till sin död, d. 1 April 1774. Hon uppgifves hafva fört en kristlig vandel och ett berömvärdt uppförande.
Scheiding, Christina von, dotter af guvernören och ståthållaren i drottning Maria Eleonoras lifgeding, blef gift med justitiepresidenten i Norrköping Daniel Leijonstjerna. Hon gaf 1672 2000 rdr specie till tvänne stipendier åt studerande vid Upsala Akademi och tvänne stipendier åt gymnasister i Linköping.
Scheiding, Margaretha von, dotter af presidenten i Dorpts hofrätt Filip v. S., var kammarfru hos drottning Christina. Hon blef 1653 upphöjd till friherrinna för faderns förtjenster, ehuru hon rymt utrikes 1640. Hon gifte sig 1642 med riksrådet och amiralen Clas Stjernsköld.
Schierberg, Juliana Sofia von, var kammarjungfru och gjorde sig bemärkt genom sina gåfvor till Riddarholmskyrkan i Stockholm, dit hon 1709 skänkte en messhake af svart sammet, ett altarkläde af svart sammet med silkesfransar, ett stycke svart sammet att lägga på altaret och en pulpet för böckerna, samt altarduk, mess-skjorta, tvänne håfvar med silfverklockor, m. m. Vid sin död gaf hon dessutom 2000 daler silfvermynt, som 1712 lemnades till kyrkan. -- Hon köpte sig, 1709, för 500 daler kopparmynt, en graf i Riddarholmskyrkan, och på grafstenen är hennes vapen, 3 berg i skölden och 3 pilar på hjelmen, uthugget.
Schildt, Maria Elisabeth, var dotter af majoren Gustaf S. och föddes i Bohus d. 20 Dec. 1680. Hon blef gift med pastorn i Harg Carl Bredenius och enka 1713. Vid hennes 50:de år försvagades så hennes syn, att hon beständigt måste nyttja glasögon, men i sitt 75:te återfick hon den fullkomligt och kunde sedan med obeväpnadt öga läsa den finaste stil. Under sitt enkostånd vistades hon en tid hos sin slägting, lagman von Post. En högtidsdag voro alla, utom Maria Schildt, i kyrkan. Under gudstjensten ankommo tvänne tjufvar till gården och bemäktigade sig något guld och silfver, hvarefter hon narrade in den ene i en bod, den andre i en källare, hvarest hon var nog lycklig att kunna innestänga dem tills hjelp hann anlända för att gripa dem. Hon dog i Gamla Upsala socken d. 28 Dec. 1760, vid 80 års ålder, och hade redan långt förut, medan hon ännu var fullkomligt frisk, förutsagt sin dödsdag.
Schmoll, Anna Margaretha, dotter af öfversten och kommendanten på Carlstens fästning Barthold Otto S., föddes i Liffland d. 5 Okt. 1682. År 1683 följde hon sina föräldrar till Westindien, hvarest hennes fader skulle anlägga en fästning. Efter tre års vistande derstädes, vid återresan till Europa, blef skeppet väderdrifvet till England, der hon blef upptagen af en lord och qvarlemnad i tre år hos honom, men nödgades sedan resa till Curland, och återkom vid 15 års ålder till sina föräldrar i Sverige. Hon blef först gift med kornetten Torsten Ståhlberg och sedermera med kaptenen Michael Gericht. I sina äktenskap hade hon 9 barn. Hon dog i Bohus d. 19 April 1777, 90 år gammal.
Schoultz, Johanna von, är ett namn som omkring år 1830 var kändt i hela Europa. Det tillhörde en ung sångerska, den första nordiska näktergal som offentligen lät höra sig i Söderns länder och som skördade bifall och triumfer öfverallt hvart hon kom, som uppträdde på Italienska operan i Paris och på Italiens största
