Sida 375
riksråd m. m. -- Hon var född 1560 i staden Linköping och dotter af borgmästaren derstädes, Peder Eriksson, samt blef genom sina barn i första giftet stammoder för den adliga ätten Adlerhjelm. -- Sin sednare man åtföljde hon på de många resor till utlandet han nödgades göra, såsom anställd vid svenska legationen. Hon lefde till 1657, då hon var 97 år gammal.
Mycket rik måtte denna fru hafva varit, ty hon skänkte till S:t Nicolai kyrka i Stockholm den dyrbara altartafla, som ännu finnes der. Hennes man hade beställt den i Augsburg och den kostade då 80,000 rdr. Den föreställer Kristi födelse, lidande och uppståndelse, alltsammans konstfullt och fint utfördt i silfver, elfenben och ebenholtz. Den kan efter behag öppnas och tillslutas, liksom bestode den af flera skåp. År 1692, på en söndag, bortstulos från denna altartafla några silfverbilder om 300 lods vigt. -- En praktfull minnesvård öfver Adler Salvius och hans maka finnes äfven i Nicolai kyrka inom ett särskildt jernskrank.
Skytte, Brita, dotter af ståthållaren på Stockholms och Upsala slott Lars S., blef gift med landshöfdingen Johan Strijch. Hon lät 1659 uppsätta en vacker predikstol i Westerhanninge kyrka, samt gaf i testamente ett orgelverk till Skruckeby kyrka. Dog 1687 och blef begrafven i Riddarholmskyrkan.
Skytte, Christina Anna. Landshöfdingen Jakob Skytte var gift med Anna Bielkenstierna, med hvilken han hade sonen Gustaf Adolf och dottern Christina Anna, gift med ryttmästaren Gustaf Drake, som dog 1684. Innan sonen, Gustaf Adolf Skytte, hade fyllt 20 år, var han beryktad såsom sjöröfvare, hvaröfver modern dog af sorg 1663. Han var i ungdomen både qvick och liflig samt utmärkt för goda kunskaper. Tillsammans med några liksinnade bekanta hyrde han hösten 1657 en holländsk jakt. Utkomna på hafvet, mördade de den lilla holländska besättningen, hvarefter han uppsatte och med den dödade skepparens sigill förseglade ett köpekontrakt på skutan, hvilken sednare han derefter begagnade såsom sin egen. En af deltagarne i sjöröfveriet, hvilken måhända af ånger ville röja företaget, blef af Skytte och systern Anna mördad. Med erhållen smak på dylika vikingabragder, beslöt Skytte några år derefter att förnya färden. Han och svågern, den ofvannämnde Gustaf Drake, hopsamlade till ett dylikt företag tretton man, hvaraf likväl flere icke kände afsigten med resan. Från Kalmar och från Blekinges gamla vikinganästen styrde sällskapet ut på hafvet, begagnande dervid det fartyg som Skytte förut röfvat. Efter åtskilligt kringsväfvande i Kattegat och Sundet, träffade man i trakten af Öland ett holländskt fartyg. Drake tvang hela sin besättning att aflägga trohetsed. Derpå angrep sällskapet holländaren, mördade besättningen, som utgjorde sju man, och flyttade alla dyrbarheterna och de förnämsta varorna ombord på Skyttes fartyg. Sedan blef holländareskutan grundborrad och sänkt icke långt från Öland. Men vågorna drefvo henne närmare stranden. Bland folket der i nejden spordes dofva, smygande rykten om illbragden. Drake med sin hustru lemnade fäderneslandet. Allt blef upptäckt. Skytte dömdes till döden. Hans svärfar, en öfverste Hugo Hamilton, bad om nåd, men fåfängt. Skytte visade mycken ånger. Efter kristlig dödsberedelse blef han arkebuserad i Jönköping d. 27 April 1663.
Skytte, Maria, dotter af landshöfdingen i Christianstads län Håkan S., var (1710) 60 år gammal, då hon dömdes från lifvet för stöld.
Skytte, Sara, dotter af ståthållaren på Tavastehus Jöns Mattsson S., blef gift med hofjunkaren Henrik Lindelöf. Hon blef d. 28 Sept. 1628 i Åbo hofrätt personligen hörd i frågan om hennes och hennes broders, Axels, adliga härkomst, som hon ålades att bevisa, ehuru fadern 1625 var introducerad såsom adelsman, under N:o 81. Hon berättade då att deras papper och handlingar genom krig och vådeld förkommit, men att för öfrigt slägten allmänneligen erkändes vara adelig, hvarjemte hofrätten fick af Axel Kurck deras slägtledning och ett intyg af honom, att Axel Skytte vore af gammal adel, hvadan hofrätten medelst dom d. 5 Okt. s. å. erkände Axel Skytte och denna hans syster Sara för adeliga personer, så hädanefter som hittills.
Skytte, Wendela, dotter af den store Gustaf Adolfs lärare, riksrådet S., föddes d. 8 December 1608. Hennes fars tillgångar och böjelse förskaffade henne en, efter tidens begrepp, vårdad
